Friherre, hovmarskalk, författare,"vitterhetsidkare" och entomolog. Taxonom. Född i Stockholm den 21 augusti 1757. Föräldrar: artillerimajoren Carl Fredrik Paijkull och Beata Charlotta Simming. 1779 e o kanslist på utrikesexpeditionen, befordrad 1781 till kopist, 1783 protokollsekreterare , 1794 förste expeditionssekreterare och 1796 kansliråd. Från 1791 ledamot av Vetenskapsakademien. 1815 erhålles titeln hofmarskalk. Ledamot i Utile Dulci. Utger en rad översättningar och tolkningar av dramatiska verk.  Kommer in i en intellektuell återvändsgränd. Efter sitt gästspel på den vittra banan återvänder Paykull till sin ungdomskärlek: naturvetenskapen, då främst inom områdena fåglar och insekter. Paykulls stora entomologiska intresse utmynnar i verket Insecta 1-3 (1798-1800).  På sin egendom Wallox-Säby i Uppland inrättade Paykull ett stort museum, som snart blev det största i Norden. I museet fanns inte mindre än 8.600 arter preparerade insekter, 1.362  uppstoppade fåglar, fiskar, däggdjur - ett lejon, en kamel etc. Skickar - likt en Linné - ut personer på insamlingsresor för att ständigt kunna utöka samlingarna.  Paykull uppkallar en oäkta spinnare efter Quensel, Orodemnias quenseli Paykull.  Paykull dog på Wallox-Säby den 28 januari 1826.

Utgav under sin levnad en mängd naturhistoriska verk som Monographia Staphylinorum (1789), Monographia Caraborum Sueciae (1790), Monographia Curculionum (1792), Fauna Suecica (1798-1800), Monographia Histeroidum (1811) m fl

På sin ålderdom skänkte han sina samlingar till Vetenskapsakademien i Stockholm, där hans naturaliekabinett kom att utgöra "en del av grunden till Naturhistoriska riksmuseet". Regeringen belönade detta med att utnämna honom till friherre 1818.

Olof Swartz (1760-1818)

Naturforskare. Namnet taget efter Svartsängen i Nykroppa. Född i Norrköping den 21 september 1760. Föräldrar: fabriksidkaren Olof Swartz och Maria Elisabet von Brobergen. Inskriven 1778 som student i Uppsala, samma år som Linné går bort. 1783 med kandidat. På hösten samma år bekostar han själv en resa till Nordamerika. Till en början uppehåller han sig kring Boston och Filadelfia och gör naturalieinsamlingar i dessa städers omgivningar. Drar allt längre söderut för att 1784 komma till Jamaica. Här stannar han ett år och gör stora insamlingar av naturalia. Från Jamaica beger han sig till St Domingo, Kuba, Puerto Rico samt östra kusten av det sydamerikanska fastlandet. Han återvänder till Jamaica och beger sig till Europa och London på hösten 1786. Han jämför nu sina samlingar med vad som finns i British Museum och reser hem till Sverige ett år senare. I sin frånvaro har han promoverats till medicine doktor i Uppsala 1785 och han väljes 1789 in i Vetenskapsakademien. Han får ansvar för naturaliekabinettet på Drottningholm. 1791 utnämnd till professor vid Bergianska trädgårdsskolan i Stockholm. 1807 intendent vid Vetenskapsakademiens museum. 1811 Akademiens sekreterare. 1813 utnämnd till "botanic. et histor. natural. professor vid Karolinska institutet". Swartz avlider i en febersjukdom den 19 september 1818.

Carl Fredrik Fallén (1764-1830)

Naturforskare. Entomolog. Född i Kristinehamn den 22 september 1764. Föräldrar: borgaren Olof Fallén och Anna Claësson. 1783 student i Uppsala. I kontakt med Thunberg I Uppsala väcks intresset för naturvetenskapen. Flyttar 1786 till Lund där Retzius blir handledare i naturalhistoria. Avlägger examen 1790. Docent i botanik och ekonomi 1792. 1799 botanices demonstrator och erhåller 1810 professors namn. 1812 utnämnd till ordinarie innehavare av Retzius stol i naturalhistoria och uppehöll denna tjänst till sin död den 26 augusti 1830. Hans bidrag till entomologin har genom olika avhandlingar och däri nedtecknade noggranna iakttagelser ansetts vara av stort värde. Har också översatt dansk och fransk entomologisk litteratur. Ledamot av Vetenskapsakademien. Gift med Maria Wollin.

Conrad Quensel (1767-1808) "Quensels fjärilar" i Thunbergs Insecta suecica Naturforskare. Entomolog. Taxonom. Född den 10 december 1767. Föräldrar: prosten och kyrkoherden Jakob Quensel och Ulrika Benedicta Billberg. Släkten Quensel härstammade från Skåne. Student i Lund 1783, magisterexamen 1787. 1791 blir den unge Quensel amanuens under Thunberg i Uppsala. Reste sommaren 1791 till Lappland på en naturhistorisk expedition, som bekostades av Paykull. Quensel skriver att han "varit nog lycklig at i alla de tre Naturens Riken öfverkomma flera dels sällsynta, dels alldeles förr okända producter, hvartil en varm och torr Sommar mycket bidragit". Bland det insamlade materialet bl a fem nya arter av Rhopalocela . Thunberg får examinera dem vid hemkomsten  - och namnge dem - och tar härigenom äran från Quensel att vara den förste som beskrivit dessa arter. Något fanns dock kvar för Quensel, han bestämmer åtminstone den nordiska igelkottspinnaren, Hyphoraia alpina Quensel. Bland de av Quensel nyfunna arterna fanns följande Rhopalocera: nymphaliderna Clossiana frigga Thunberg (!)och Clossiana freija Thunberg, satyriderna Erebia embla Thunberg, Erebia disa Thunberg och Oeneis norna Thunberg. Quensel ville själv ha namnet hilda för den sistnämnda arten - beskriven med en ögonfläck - men Thunberg hittade ett exemplar med tre ögonfläckar och menade denna vara huvudform, fastän det senare visade sig att arten avsevärt varierar. Men Thunberg var den större auktoriteten och Quensel fick ge sig, trots att båda exemplaren fanns bland hans från fjällresan hemförda material. Liksom hos Linné blir det den som beskriver arten som får förmånen att namnge densamma, inte den som först hittar den.  Medicine doktor 1797. Från 1798 tjänstgör Quensel som föreståndare för Vetenskapsakademiens Naturaliekabinett i Stockholm, sedermera Naturhistoriska Riksmuseet. Hedrades 1805 med professors titel, men avled en kort tid efter detta den 22 augusti 1806. Medarbetare i Palmstruchs stora planschverk "Svensk Botanik" och "Svensk Zoologi". Författare till ett flertal naturhistoriska verk, bl a "Beskrifningar af Nattfjärilar". Ovan nämnda "Hilda" ur Thunbergs egen samling av lappländska satyrider. Hemkommen från sina vidsträckta resor har Thunberg nu tid att ta sig an och klassificera vår egen fjällfauna. Det var om denna art striden stod med Quensel.

Johan Vilhelm Palmstruch (1770-1811)

Militär, naturforskare, tecknare, gravör. Född den 3 mars 1770. Föräldrar: majoren Urban Reinhold Palmstruch och Ulrika Sparfvenfelt. Anträder på faderns önskan den militära banan; 11 år gammal blir han fänrik. Gick snart till sjöss och deltog i de berömda sjöslagen vid Svensksund 1789 och 1790. Visade då så stor tapperhet att han befordrades till löjtnant. Biträder överste Rosenstein på beskickningen i Marocko. Utnämnes 1793 till kapten och transporteras 1796 på egen begäran "till ryttmästare vid adelsfanan". 1797-1798 är Palmstruch lärare vid "Fribyggareordens lyceum". Därefter ägnade han sig under ett par års tid åt lantbruk. Ända från unga år hade Palmstruch visat stort intresse för naturvetenskapen, vilket vid denna tid var "mycket ovanligt bland militärer". 1802 började han utge Svensk Botanik med egna illustrationer. Verket fick till slut 432 planscher. Han fortsatte på liknande sätt med Svensk Zoologi 1806. En kort sjukdom ändade Palmstruchs liv den 30 augusti 1811.  Han var gift två gånger. 1) med Anna Eleonora Ascher,  2) med Margareta Katarina Sundberg.

Carl Johan Schönherr (1772-1848)

Naturforskare. Entomolog. Född i Stockholm den 10 juni 1772. Föräldrar var sidenfabrikör Kristian Schönherr och Lovisa Kristina Herrman. Carl Johan fick sin undervisning i hemmet och övertog nitton år gammal faderns sidenfabrik. Redan som tolvåring börjar han på egen hand samla insekter utan handledning och kommer så småningom i kontakt med Gyllenhaal och Quensel (Se dessa!) Riksdagsman och ledamot av Vetenskapsakademien 1809. Tillhör under de kommande åren ett stort antal vetenskapsakademier även utomlands. Påbörjar 1806 sitt arbete Synonymia insectorum, fullbordat 1817. Hans andra stora verk Genera et species Curculionidnum utges i Paris i sexton delar 1833-1845. Bredvid de två stora verken författade Schönherr ett antal mindre avhandlingar. Erhöll 1812 kommerseråds titel och bosatte sig på sin egendom, säteriet Sparresäter i Västergötland. Avled den 28 mars 1848. Schönherrs rika samling överlämnades genom gåvobrev till Vetenskapsakademien i Stockholm. Gift två gånger. 1: med Helena Katarina Ferelius  2: med Benedikta Charlotta Billberg.

Gabriel Marklin (1777-1857)

Naturforskare, entomolog. Född den 1 juli i Ersmarks by, Skellefte socken, Västerbotten. Fadern torpare. Det enda liv föräldrarna kunde tänka sig för sin son var att slava i deras fotspår, men livet kom att te sig på ett helt annat sätt. Den unge Gabriel var hågad att studera och begav sig  i detta ärende först till Piteå, sedan till Härnösand. Han underhöll sin skolgång själv genom att hugga ved, bära vatten, borsta kläder och skor åt sina lärare. 1803 kommer han till det efterlängtade Uppsala, där han 1824 blir amanuens vid universitetets naturhistoriska museum. 1829 tillträder han som adjunkt vid Vetenskapssocieteten. Han gjorde långa exkursioner årligen i obygderna och med Vetenskapsakademiens stöd fick han göra resor till Tyskland och Nederländerna. Han levde ett ytterligt spartanskt liv och all omsorg ägnade han sina samlingar. Somliga menar att hans samlingar av "petrifikat, snäckor och insecter" var de största någon enskild i vårt land ägt. Mestadels underhöll han sig själv ekonomiskt med att försälja smärre skrifter som han  skaffat från olika håll. Hans litterära arbeten inskränker sig till ett par smärre skrifter. 1857 promoverades Marklin med hederslagkransen. Bara en kort tid härefter dog han i koleraepidemin,  grasserande då i Uppsala, den 16 september 1857. Han framlevde ogift.

Göran Wahlenberg (1780-1851)

Naturforskare,  främst botaniker. Född den 1 oktober 1780 på Skarphyttans bruk, Kroppa socken i Värmland. Son till bruksförvaltaren Göran Alexandersson Wahlberg. Tolv år gammal skickades han till Uppsala och blev med kand 1805, med lic 1806 och samma år med dr. Han hade vid denna tid redan gjort två resor till Skandinaviens fjälltrakter och undersökt dess flora. 1811 reser han till Karpaterna med samma syfte. Återkommer till Sverige 1814 och tillträder tjänsten som botanices demonstrator i Uppsala. 1826 professor och följande år får han motta den stora linnéanska guldmedaljen. Åtnjuter stort anseende inom och utom landet. Efter att en mycket god hälsa drabbas Wahlenberg av kallbrand i en häl och avlider den 22 mars 1851. Efterlämnar ett stort antal skrifter och litterära verk. Växtsläktet Wahlenbergia har uppkallats efter Wahlenberg. Han gifte sig inte.

Kristian Stenhammar (1783-1866)

Naturforskare, präst, botaniker, entomolog. Född i Västra Eds socken den 18 oktober 1783. Föräldrar: prosten och kyrkoherden Adolf Stenhammar och Fredrika de Brenner. Student i Uppsala 1801. "Magister primus" 1809. 1810 docent i fysik. 1811 gymnasieadjunkt i Linköping;  lektor i historia och filosofi till 1822. Under denna tid även verksam som präst, sedermera prost. 1828 lämnade han lärarbanan för att uteslutande ägna sig åt prästtjänsten. 1834-1850 var han riksdagsman för prästståndet i Linköpings Stift. Stenhammar betecknas som politiskt konservativ. Teol dr 1844. Medlem av Vetenskapsakademien 1847. Avliden i Häradshammar den 10 januari 1866. Under hela sitt liv var Stenhammar upptagen med naturhistorisk forskning. Han gjorde sig känd som en stor entomolog och botaniker. Hans skötebarn var lichenologin (läran om lavarna), men utgav utmärkta monografier över olika insektsgrupper som Ephydrinae och Copromyzinae. Var gift 2 ggr: 1) med Anna Birgitta Sundström. 2 )Anna Charlotta Kernell

Johan Wilhelm Zetterstedt (1785-1874)

Universitetslärare, naturforskare, entomolog. Föddes i Mjölby, Östergötland den 20 maj 1785. Föräldrar: kommissionslandtmätaren Erik Petrus Zetterstedt och Hedvig Treutiger. Student i Lund 1805, inspirerad till naturstudium av därvarande Anders Johan Retzius (Se denne!). 1808 erhålles lagerkransen och två år senare kallas Zetterstedt till docenturen i botanik. Vid sidan av botaniken ägnar han sig också åt juridiska studier. 1812 utnämnd till botanices demonstrator och adjunkt i naturalhistoria. Under följande år innehar han även professuren i naturalhistoria och praktisk ekonomi. Nu tar hans studier en alltmer entomologisk inriktning. En mängd resor företas, från Öland och Gotland ända till Nordkap. 1822 erhålles professors namn. 1830 Agardhs blir han efterträdare och medicine hedersdoktor 1868.  Ledamot av en mängd prominenta vetenskapliga sällskap. Zetterstedt han frånhänt sig en mängd arbeten som väckt uppmärksamhet, inte minst inom entomologin: Orthoptera Sueciae (1821), Insecta Lapponica (1840). Dog i Lund den 23 december 1874. Han var inte gift.

Carl Adolf Agardh (1785-1859)

Naturforskare, statsekonom, teolog, biskop. Föddes den 23 januari 1785 i Båstad. Föräldrar: handlanden Jürgen Agardh och Agneta Kristina Ollman. Skrevs i Lund 1799. 1807 docent i matematik. Botaniken övertar intresset och 1810 utnämnes han till e o demonstrator och adjunkt och i botanik och ekonomi, samt blir han professor i dessa ämnen 1812. Utger mellan åren 1812 och 1820 en mängd botaniska verk, som ger honom en stor plats även internationellt. 1816 prästvigd och utnämnd till kyrkoherde i St Peders klosterförsamling. Utarbetade omfattande ekonomiska teorier. Disputerar i detta ämne 1829. 1931 tar Agardh Kjellgrens plats i Svenska Akademien och 1834 inträder han i biskopsämbetet i Karlstad. Hädanefter får hans skriftställande en teologisk inriktning. Agardh avlider den 28 januari 1859. Gift med Charlotta Lindskog.

Johan Wilhelm Dalman (1787-1828) Naturforskare, entomolog, taxonom. Född den 4 november 1787 i Hinseberg, Västmanland. Föräldrar: bergmästaren Jakob Vilhelm Dalman och Maria Ulrika Mullberg. Skolgång vid institutet i Kristiansfeld i Schleswig. Student i Lund 1803. Juridisk examen 1805 med tanke på plats i bergskollegium. Under påverkan av professorerna Retzius och Fallén och den berömde entomologen Gyllenhaal byter han ut bergsvetenskapen mot medicinsudier. Promoveras till doktor 1817. 1818 Vetenskapsakademins bibliotekarie och intendent vid geologiska museet. 1819 Adjunkt och botanices demonstrator vid Karolinska institutet. Ledamot av Vetenskapsakademin sedan 1821. Får 1823 professors fullmakt och blir 1827 professor i botanik och naturalhistoria. Avled den12 juli 1828. Ogift. Litterära verk: Analecta entomologica 1823, Ephemerides entomologicae 1824

Jonas Sandell (1790-1858)

Naturforskare, naturaliesamlare, präst. Född i Lenhofda socken den 10 januari 1790. Föräldrar: bonden Nils Nilsson och Ingeborg Hemmingsdotter. Upptagen som fosterson till en avlägsen släkting, blev Sandell student i Lund 1809. Han prästvigdes 1813 och blev fil dr 1817. 1829 utnämnd till kyrkoherde i Fröryds pastorat, Växjö stift. Prost 1836 och kontraktsprost 1839. Omkom under en ångbåtsfärd på Vättern den 24 juli 1858. Känd som homilet av yppersta slag och en nitisk samlare av naturalier. Efterlämnade värdefulla anteckningar om "Tiohärad". Gifte sig 1816 med Fredrika Engstrand.

Carl Henrik Boheman (1796-1868)

Naturforskare, entomolog. Född i Jönköping den 10 jan 1796. Föräldrar: landssekreteraren Johannes Henrik Boheman och Anna Brita Munthe. Inackorderades vid åtta års ålder hos sekreteraren Nils Westrin, en av Linnés och Thunbergs lärjungar. Westrins insektssamling väckte den unge Bohemans intresse.  Han blev student i Lund 1812 och började studera juridik för att gå i faderns fotspår. Plötsligt övergav han den juridiska banan och startade i stället en karriär inom krigsmakten. I egenskap av underofficer vid Jönköpings regemente deltog han i fälttåget mot Norge 1814. 1837 avancerade Boheman till kapten och hade under den tid som gått odlat sitt entomologiska intresse. På alla lediga stunder företog han resor med tillhörande insamlingar ibland åtföljd av yngre naturforskare. Boheman hade blivit en ansedd entomolog. 1837-1838 förestod han intendentbefattningen vid zoologiska riksmuseet och 1841 kallades han till intendent och professor för en entomologiska avdelningen. De entomologiska samlingarna fick genast ett stort tillskott då Boheman vid tillträdet som professor donerade sin egen samling, som tagit 30 år att få ihop. Boheman utgav ett antal skrifter bland vilka kan uppmärsksammas Monographia Cassidiarum i fyra delar 1850,  Insecta Caffrariae 1848 - 1857, vari det senare verket insekter från Wahlbergs (Se Johan August Wahlberg!) afrikamaterial finns redovisat. När fregatten Eugenie kom hem från sin världsomsegling, ordnade Boheman det entomologiska material, som hemfördes. Boheman var ledamot av Vetenskapsakademien från 1838 och avled den 2 november 1868.

Olof Immanuel Fåhraeus (1796-1884)

Statsråd, naturforskare, entomolog. Släkten kommer från Gottland (det stavades så på den tiden). Född i Slite den 23 mars 1796. Föräldrar: handlanden Karl Niklas Fåhraeus och Margareta Katarina Sturtzenbecker. Student i Uppsala 1810, ingick efter avlagd kansliexamen i konungens kansli 1816. 1817 kopist, 1821 kanslist och 1822 t f protokollsekreterare. Under denna tid även anställd i generaltulldirektionens kansli, befordrad 1824 till kommissarie vid kontrollkontoret. 1825 kamrerare vid generaltullstyrelsens revisionskontor och 1826 chef för västra tulldistriktet. Under de nästkommande femton åren en rad internationella uppdrag inom handels- och tullområdet. 1840 inkallad till chef för civildepartementet. Fåhraeus verksamhetsiver sätter många spår. Under hans ministertid startades de första lantbruks- och navigationsskolorna, Lantbruksakademien ombildades, nya handels-, fabriks- och hantverksordningar utfärdades, och skråinrättningarna visade sig vara i otakt med tiden och upphävdes. 1842 upphöjd till adlig värdighet, utnämnd till landshövding i Göteborgs och Bohus län 1847 och lämnade då statsrådsposten. Ledamot av ridderskapet och adeln vid de sista åtta ståndsriksdagarna. Från 1866 till 1878 ledamot av Första kammaren: 1867 ledamot av statsutskottet, 1868-1872 vice talman och under en del av 1875 års riksdag, då hans ord sades väga tungt i kammarens rådslag. 1867-1871 ordf. i Riksbankens styrelse.

På ledigs stunder ägnade Fåhraeus sig åt sin favoritsysselsättning, naturvetenskaperna. Bland Europas lärde gjorde han sig ett namn som en skarpsynt forskare och författare inom entomologien. Tillsammans med Schönherr (Se denne!) medarbetade han i sex delar av det digra verket Genera et species Curculionidum, tryckt Paris 1838-1844. Han bidrog med ett flertal monografier i Bohemans (Se denne!) Insecta Caffrariae 1848-1857. Olika vitterhetsverk har även lämnar Fåhraeus hand. Ledamot av Vetenskapsakademien, Vitt.samhället, hedersledamot av Lantbruksakademien, Vetenskapssocieteten i Uppsala och Vitt.-, Hist.- och Antikv.-akad. samt arbetande och korresponderande ledamot av en mängd utländska vetenskapliga akademier och sällskap. Fåhraeus avled i Stockholm den 28 maj 1884.  Var sedan 1823 gift med Laura Adolfina Sturtzenbecker.

Carl Gustaf Mannerheim (1797-1854)

Naturforskare,  zoolog, entomolog. Greve, finländsk ämbetsman, farfar till marskalk Gustaf Mannerheim. Intresserade sig från ungdomen för zoologi och entomologi, speciellt Coleoptera, skalbaggar. Hans samling inköptes av Helsingfors Universitet 1852. Informativ sida om Mannerheim på nätet!

Fredrik Bengt Fries (1799-1839)

Naturforskare,  zoolog, entomolog. Född den 24 augusti i Helsingborg. Föräldrar: stadsfysikus Anders Peter Fries och Helena Eleonora Holst. Student i Lund 1810. Var till en början inne på den juridiska banan. Ändrade sig och fortsatte i stället studierna med naturvetenskaplig riktning. Fil dr i Lund 1823 och året därpå utnämnd till docent i naturalhistoria. 1827 med lic. 1828 docent i anatomi. 1831 professor i naturhistoria och i november samma år utnämnd till intendent vid den zoologiska avdelningen av Riksmuseet i Stockholm. Fries ägde en enastående och bred kunskap inom naturvetenskapen. Både ryggradslösa och vertebrerade djur var föremål för hans ingående studier. Kunskaperna spände från entomologin till ichtylogin. En mängd förtjänstfulla avhandlingar utgavs. Vad gäller entomologin författade han bl a Beskrifning öfver nya insekter från Columbien (1833). På sina reor hade Fries ådragit sig en reumatisk åkomma, som förvärrades till den grad att den ändade hans liv den 7 april 1839. Han var gift med Anna Lundberg från 1828

.

Födda på 1800-talet

Anders Gustaf Dahlbom (1806-1859)

Naturforskare, zoolog, entomolog. Född i Härberga socken i Östergötland, fadern bonde. Student i Lund 1825, 1829 filosofisk grad och 1830 förordnad till docent i naturalhistoria och amanuens vid universitetets zoologiska museum. Genomför på Vetenskapsakademiens uppdrag ett antal resor inom och utom landet för att inhämta nya rön främst inom zoologin. Utger en del arbeten som Hymenoptera Europaea praecipia boraelia (1843-1854), Naturhistorisk undersökning om skandinaviska guld- och silfvermunsteklar (1839-1840), Zoologiska studier (1856-1857), 1841 utnämnd till e o adjunkt i entomologi och 1843 ordinarie sådan. Samma år utsedd till intendent för Lunds Universitets entomologiska samlingar. Från 1857 professor i entomologi intill sin död den 3 maj 1859.

Wilhelm von Wright (1810-1887)

Naturforskare, djurtecknare. Släkten kommer från Finland. Född den 5 april 1810 på Haminalaks gård nära Kuopio. Föräldrar: majoren Henrik Magnus von Wright och Maria Elisabet Tuderus. Von Wright flyttar till Sverige 1828 och blir kammarjunkare tio år senare. (Brodern Magnus var konservator vid Alexandersuniversitetet i Helsingfors, dog 1868). Wilhelm von Wrights verk, bestående av kolorerade planscher och bilder var bland de förnämsta på sin tid. Fiskar, fåglar eller vad det gällde, allt var avbildat med en imponerande skicklighet. 1839 ledamot av Konstakademien. Ett slaganfall band honom vid sängen tills han avled den 2 juli 1887 på egendomen Marieberg, Morlanda pastorat på Orust i Bohuslän. Han gifte sig 1845 med Maria Margareta Bildt.

Johan August Wahlberg (1810-1859)

Naturforskare, upptäcktsresande. Född den 9 oktober 1810. Föräldrar: grosshandlaren Nils Fredrik Wahlberg och Anna Margareta Ekman. Intresset för naturhistoria fanns i släkten, inte minst genom den äldre brodern Peter Fredrik (1800-1877). Redan i tidig ungdom var han ute i skog och mark och gjorde sina naturalieinsamlingar. Kommer till Uppsala 1829, men har svårt att välja inom vilket område han ska studera. Börjar med kemi och fysik och efter en tid utnämns han till ingenjör vid general-lantmäterikontoret år 1836. På initiativ av Jacob Letterstedt och delvis med Vetenskapsakademiens stöd företar Wahlberg 1838 en resa till Kap och vidare in i Afrika.  Under första året 1839 gör han stora insamlingar av naturalier i Kaps omgivningar och sedan "grefve" Carl de Geer ordentligt förstärkt hans reskassa, beslöt han sig att intränga djupt in i den afrikanska kontinenten. Han genomkorsar nu Natal, Basutoland, Oranjefristaten och övre Transvaal till Limpopo. Naturalieinsamlingarna parades med jakt på elefanter, vars betar ytterligare stärkte den ekonomiska situationen. 1844 återvänder Wahlberg till Kapstaden och sänder nu hem sitt insamlade material. Mot slutet av 1845 befinner sig Wahlberg åter på svensk mark och inträder i sina tidigare befattningar.

Afrikavistelsen hade inverkat menligt på hans hälsa och han tog som medicin mot detta hälsobringande bad. Wahlberg planerar en ny afrikaresa, som anträds 1853. Sydvästra delen av Afrika ska nu utforskas. Från Kap beger han sig mot "Hhvalfiskviken och Namaqualandet" ända upp till den berömda sjön Ngami. Härifrån beger man sig ut på en vidare expedition till fots men återvänder så småningom till Kap. Nu beger man sig åter ut, denna gång åt "nordost". Åter försöker man få tag i de luckrativa elfenbenen under färden, men vid ett tillfälle under elefantjakten går någonting snett och Wahlberg dödas av en av elefanterna. Man skrev denna dag den 6 mars 1859. I ett eftermäle om Wahlberg beskrivs han som enkel och flärdfri, "mycket begåfvad, men föga meddelsam". Han ägde en vision av att från Afrika till sitt fädernesland införskaffa "den fullständigaste och vackraste samling av afrikanska naturföremål, som något land ägde" och att i Sverige upprätta ett sydafrikanskt museum som "skulle öfverträffa alla andra i rikedom och skönhet". Ledamot av Vetenskapsakademien. Wahlberg framlevde som ogift.

Carl Gustaf Thomson (1824-1899)

Naturforskare, entomolog . Född i Mellan-Grevie socken, Malmöhus län, det 13 oktober 1824. Föräldrar: bonden Johan Thomaeson och Kerstin Andersdotter. Student i Lund 1843, fil grad 1850, docent i zoologi 1857. Efter att ha uppehållit professuren i zoologi  i Lund blir han intendent vid entomologiska avdelningen 1862, två år senare adjunkt i entomologi. 1872 stipendiat som ger honom möjlighet att resa till kontinenten för vetenskapliga studier. Erbjuds föreståndartjänst vid entomologiska museet i Berlin, men avböjer. En rad arbeten utgavs gällande Skandinaviens, främst Sveriges, entomologi. Deltog även vid behandlingen och ordnadet av det insamlade materialet från Eugenies världsomsegling.  Dog i Lund den 20 september 1899.

August Emil Holmgren (1829-1888)

Naturforskare, zoolog, entomolog m m. Född i Vestra Ny socken, Östergötland den 10 november 1829. Student i Uppsala 1850. Företar ett antal resor inom- och utomlands. Understödd av Vetenskapsakademien genomför Holmgren resor till Medelpad, Jämtland och Härjedalen, huvudsakligen i entomologiskt syfte. Senare ställs färden till Tyskland och Danmark för att studera flygsandfälten. Befinner sig åter 1863 i Danmark för entomologisk forskning. 1868 följer Holmgren med på en expedition till Spetsbergen som zoolog. 1871 studerar han Hunneberg i Västergötland. 1855-1856 anställd vid Vetenskapsakademien. 1858 lärare vid Skogsinstitutet och 1880 Lantbruksakademins anställde entomolog; är expert på skadeinsekter. Arbeten inom vitt skilda områden inom naturvetenskapen: ornitologi, entomologi, botanik, ichtylogi. Dog den 30 december 1888. Var gift med Charlotta Eleonora Öhman.

Carl Stål (1833-1878)

Naturforskare, entomolog, taxonom. Född på Karlbergs slott den 21 mars 1833. Föräldrar: ingenjörsofficeren och författaren Carl Stål och Carolina Gustafva Palmstedt. Efter elementära studier i Stockholm blev han student i Uppsala 1853. 1857 med .- fil kand examen, därpå studier i anatomi och fysiologi vid Karolinska Institutet. På grund av klen hälsa överger Stål de medicinska studierna och blir entomolog. Han gör flera resor till utlandet och promoveras i Jena till fil dr. Samma år får han anställning vid Naturhistoriska Riksmuseets Entomologiska avdelning och tillsätts 1867 som intendent med professors rang. Vid tillträdandet av nämnda befattning donerade han hela sin entomologiska samling till museet och restaurerade den tidigare befintliga delen. Han tog sig an att klassificera det material som anlänt genom afrikaresanden J A Wahlbergs (Se denne!) försorg och arbetade med att reda ut  bl a insektsordningarna Hemiptera och Orthoptera. Medlem av en rad vetenskapliga samfund inom och utom landet. Har utgett en lång rad betydelsefulla arbeten inom entomologin. Dog den 13 juni 1878 i Stockholm. Var gift med Jenny Margareta Wall.

Per Olof Jacobson (f1837)

Rådman, entomolog. Föddes 29 april 1837 i Grythyttan. Bosatt i Filipstad där han hade sin näring som grosshandlare.

Gustaf Isak Kolthoff (1845-1913)

Naturforskare, zoolog, entomolog. Född den 14 december 1845 i Sandhems socken, Skaraborgs län. Föräldrar: kommissionslandtmätaren Johan Henrik Kolthoff och Sara Gustafva Friberger. Alltifrån ungdomen gjorde han naturalieinsamlingar, lärde sig konservatorns yrke  på den zoologiska avdelningen av Riksmuseet, inte minst när det gällde fåglar. Företar en mängd resor bl a till Island och Färöarna. 1878 utnämnd till konservator vid Uppsala universitets zoologiska museum. Deltar som ornitolog och entomolog i Nordenskjölds grönlandsresa 1883. Gör en resa till norska ishavskusten 1887. 1893 inrättar och öppnar Kolthoff ett biologiskt museum på Djurgården. Behjälpliga var docenten C Bovallius och naturmålaren Bruno Liljefors. För varje djurart skulle naturliga miljöer sättas upp. På detta sätt var i stort sett hela Skandinaviens fauna företrädd med ca 3000 djur och museet som sådant ett av dåtidens största i sitt slag. Deltog i den nathorska spetsbergsexpeditionen 1898 och ledde själv en liknande expedition år 1900. Har lämnat efter sig ett flertal vetenskapliga arbeten.  Gifte sig 1870 med Beata Charlotta Lovisa Lind af Hageby.

Per Olof Christopher Aurivillius (1853-1928)

Entomolog, taxonom. Född den 15 januari 1853 i Forsa socken i Hälsingland. Fadern  var prosten Erik Wilhelm Aurivillius och modern Christina Lovisa Forssell, dotter till professor O Hson Forssell. Broder till zoologen Carl Wilhelm Samuel Aurivillius (1854-1899). Släkten kommer från Örbyhus, därav namnet. Student 1871, fil kand i Uppsala 1876, fil dr 1880. Vik intendent vid riksmuseets entomologiska avdelning i Stockholm 1881. Professor på samma plats 1883-1901. Vetenskapsakademins sekreterare 1901-23. Anses som specialist på fjärilarnas ordning och utgav bl a Nordens fjärilar, Handbok i Sveriges, Norges, Danmarks och Finlands Macrolepidoptera 1888-1891. Aurivillius var initiativtagare till "Svensk Insektfauna" samt var pådrivare till bildandet av Statens Växtskyddsanstalt. Gifte sig 1884 med Agnes Lydia Danielsson. Sonen Sven Magnus Aurivillius (1892-1928) blev marinzoolog och avled den 4 mars 1928, några månader före faderns egen bortgång. Aurivillius avled den 20 juli 1928.

Bror Yngve Sjöstedt (1866-1948)

Papilio sjoestedti Aurivillius 1908

Naturforskare, upptäcktsresande, entomolog. Född i Hjo den 3 augusti 1866. Föräldrar: handlanden Anders Gustaf Sjöstedt och Emma Gustafva Forssell. Student i Uppsala 1886. Främst studier i zoologi. Vistelse i Frankrike 1888. Fil kand 1890. 1890-1892 en forskningsresa till Kamerun, vilket resulterar i doktorsavhandlingen Zur Ornithologie Kameruns, som försvaras 1896. Tjänstgöring 1897-1901 vid Riksmuseet och 1897 assistent vid Statens Entomologiska Anstalt. Företar en resa till Nordamerika. Redaktör för "Entomologisk Tidskrift" 1901. 1902 professor och intendent vid Naturhistoriska Riksmuseet. 1890-1892 forskningsresa till Västafrika, 1905-1906 till Östafrika. . 1905 bestiger Sjöstedt med en stor karavan Afrikas högsta berg Kilimanjaro. Expeditionen förde med sig ett överväldigande material hem: "137 bärarlaster zoologiska samlingar, jämte etnografiska föremål...".  Papilio sjoestedti Aurivillius 1908 , en sällsynt riddarfjäril, hittades först på Kilimanjaro; en underart har senare påträffats i Tanzania.

David Ljungdahl (1870-1940)

Född i Motala. Konstnär, målare och entomolog. Tillsammans med Nordström, Wahlgren, Tullgren monumentalverket Svenska Fjärilar (1935-1941), där Ljungdahl stått för de magnifika illustrationerna. Även anlitad utomlands. Till vänster exempel på Ljungdahls skicklighet som illustratör i  verket Svenska Fjärilar.

Einar Wahlgren (1874-1963)

Entomolog. Utgåvor: Tillsammans med Nordström, Ljungdahl, Tullgren monumentalverket  Svenska Fjärilar (1935-1941).

Albert Tullgren (1874-1958)

Entomolog. Utgåvor: Tillsammans med Wahlgren Svenska Insekter (1920-1922), tillsammans med Nordström, Ljungdahl, Wahlström monumentalverket  Svenska Fjärilar (1935-1941).

Ivar Oscar Herman Trägårdh (1878-1951)

Naturforskare, entomolog. Forskningsresor till Egypten och Sudan 1901, Sydafrika 1904-1905, USA 1928 och Madeira 1937.

Frithiof Georg Daniel Nordström (1882-1971)

Naturforskare, entomolog, forskare med inriktning på nordiska makrolepidoptera. Utgåvor: tillsammans med Tullgren, Ljungdahl, Wahlström monumentalverket  Svenska Fjärilar (1935-1941), De Fennoskandiska Dagfjärilarnas utbredning (1955), Våra Fjärilar (1950), tillsammans med Kaaber, Opheim, Sotavalta De skandiska och danska nattflynas utbredning (1969)

Erik Leonard Ekman (1883-1931)

Naturforskare, botaniker. En av Sveriges allra största botaniker. Född på Söder i Stockholm, uppväxttid i Jönköping. Understödd med stipendium från Veteskapsakademien.Verksam på Kuba och Hispaniola mellan åren 1914-1931. Levde ett bohemiskt och strapatsrikt liv. Gjorde hela 35.750 växtkollekter varav 2000 var arter nya för vetenskapen och tillika 40 nya växtsläkter. Skulle fortsätta insamlingarna i Venezuela men dog i Santiago i Dominikanska Republiken den 15 januari 1931 efter sviterna av en bergsklättring i  hällande regn varvid den redan av tropiska sjukdomar härjade Ekman ådrog sig en kraftig förkylning. En minnessten på Lärarnas Kyrkogård i Santiago markerar Ekmans gravplats. Utförlig länk om Ekman på nätet!