4. NÅGRA INTERNATIONELLT KÄNDA ENTOMOLOGER OCH NATURFORSKARE

FRÅN 1500-, 1600-,  1700-, 1800- OCH 1900-TALEN

John Ray (1627-1705)

Engelsk naturforskare av stor betydelse inte minst för Carl von Linné. Fram till 1670 stavar Ray sitt efternamn Wray. Namnet Ray är ibland latiniserat till Rajus/Raius. Verket Historia Plantarum banade väg för en ny taxonomi. John Ray föddes i Essex. Han påstods vara född i en smedja eftersom fadern var smed. Som ung fick han en god språklig skolning inte minst i klassiska språk. Ray söker förena teologi med naturvetenskap och höll bl a en predikan om The Wisdom of God in the Creation, Guds vishet i skapelsen. Bland hans mest berömda elever fanns en viss Francis Willughby, sedermera en stor specialist på fiskar och fåglar. Ray företog tre olika resor inom Storbritannien 1658-1662 och mellan åren 1663 och 1666 genomförde Ray och Willughby insamlingsresor genom Europa. Materialet låg sedan till grund för verken CareerMethodus planiarurn nova (1682) och Historia generalis plantarum (1686, 1688, 1704).   Ray begick flera stora misstag i taxonomin, inte minst när han åtskiljde träd från övriga växter. En översikt av Rays ordning visas på denna sida.

Maria Sibylla Merian (1647-1717)

Merian på en tysk sedel

Motiv från Surinam

Konstnär, entomolog och forskningsresande. Föddes 2 april i Frankfurt am Main. Hade schweizisk och nederländsk härkomst. Fadern Matthäus var sjuklig och dog i närheten av Schwalbach när Maria, född av andra hustrun, bara var tre år gammal. På sin dödsbädd profeterade han att namnet Merian skulle för evigt bli ihågkommet. Fadern hade varit publicist och verksamheten togs över av barnen. Marias mor gifte om sig redan 1651 med Jacob Marrell. Med sig i bagaget hade denne en gedigen holländsk/flamländsk konstutbildning med inriktning på stilleben, vilket kom att påverka och inspirera Maria i hennes kommande verksamhet. Jacob såg att styvdottern Maria hade talang för måleri och tog sig an henne. Maria växte upp och lade två äktenskap bakom sig. 1685, när hon avslutade sitt andra äktenskap, gifte sig hennes äldsta dotter Johanna Helena med Jacob Herolt från Bacharach. Denne var sysselsatt med handel med den nya kolonin Surinam i norra Sydamerika. 1699, 52 år gammal reste hon iväg till Surinam tillsammans med sin yngsta dotter. Tillsammans gjorde sedan de två hisnande upptäcktsfärder i Surinams inre. Nu skapades hennes enastående bilder och illustrationer av insekter och övriga naturens under. Mest tycks hon varit fascinerad av fjärilarnas förvandlingar, vilka hon noga studerade och avbildade.

Hon kommenterade sina erfarenheter i  "Metamorphosis Insectorum Surinamensium" från 1705. År 1711  drabbades Maria av en stroke och fastän hon blev till stor del blev oförmögen till det mesta fortsatte hon med sitt arbete i sex år till. Hon avled slutligen i Amsterdam den 13 january 1717. Hennes dotter tog nu upp den fallna manteln och publicerade de viktigaste av hennes mors arbeten under titeln  "Erucarum Ortus Alimentum et Paradoxa Metamorphosis" tillägnad modern sålunda: "Pia Memoriae Matris Ejus Maria Sybillae Merian".

Sir Hans Sloane (1660-1753)

Berömd brittisk vetenskapaman och samlare av det mesta, växter, djur, böcker, mynt etc. Hans verksamhet var en grundsten i etablerandet av British Museum och National History Museum. Sloan födes i Killyleagh på Irland. Redan sedan ungdomstiden fanns ett starkt intresse för naturalhistoria. 1679 flyttade han till London för att studera kemi och botanik och fortsatte så småningom med anatomi och medicin vid olika lärosäten ute i Europa till 1685. Han återvände därpå till London och blev ledamot i Royal Society. 1687 avreser han till Jamaica för att bli guvernörens läkare. Han använder tiden väl och gör omfattande observationer i flora och fauna, naturfenomen och folklore. 1689 återvänder han till England och upprättar en förteckning över allt han funnit. Redogörelsen publicerades som Catalogus Plantarum och utgavs 1696. 1707 utkom ett verk om en resa till Madera, Barbados, Nieves, S. Christophers och Jamaica med förteckning av förekommande örter och träd, fyrfota djur, fiskar, fåglar, insekter, reptiler etc. En fortsättning till verket utkom 1725.   Senare tiders vetenskapsmän har haft stor nytta och vägledning av Sloanes livsgärning, hans böcker och samlingar.

Sina samlingar utökade han med att han övertog andra kända mäns samlingar, bl a de som tillhört William Charlton, Mark Catesby, James Petiver och Leonard Plukenet.

1727 blev han president i Royal Society, sammma år som han adlades.

För att rymma alla sina samlingar köpte Sloane ett hus i Bloomsbury, London, för ändamålet. Själv flyttade han till en herrgård i Chelsea 1742. Sloanes samlingar överlämnades vid hans död till den brittiska nationen och British Museum kunde öppnas 1759.

Albertus Seba (1665-1736)

Apotekare, zoolog och samlare av naturalier. Född i det nederländska Ostfrisien flyttade Seba till Amsterdam, där han först blev apotekarlärling. När han kunde sitt yrke, startade han en apoteksrörelse omkring år 1700. Vid denna tid var den nederländska världsvida sjöfarten igång för fullt. Seba tog kontakt med sjömän och skeppsläkare för att få tag på exotiska växter och djur för framställning av olika medikament. Själv hade han påbörjat egna insamlingar av fåglar, ormar, insekter, snäckor etc. Seba fick förmånen att leverera mediciner till bl a  domstolsmyndigheten i St Petersburg,  varvid han ibland erhöll färsk ingefära som betalning. Den ryske tsaren fick snart kännedom om Sebas storslagna kollektioner och 1716 köpte Peter den Store Sebas hela samling. Seba fick också agera mellanhand mellan den ryske tsaren och den berömde botanikern Frederik Ruysch. Även dennes samlingar försåldes till Ryssland. Den Ryska vetenskapsakademien förfogade nu över två ytterst väldokumenterade samlingar. Båda dessa ställdes ut i en speciellt inredd magnifik byggnad, den sk Konstkammaren, som uppförts intill floden Neva i St Petersburg. År 1735 besöktes den gamle Seba två gånger av Linné. 1734 hade Seba utgett verket Thesaurus, Locupletissimi rerum naturalium thesauri accurata descriptio - Naaukeurige beschryving van het schatrykeen kabinet der voornaamste seldzaamheden der natuur,  en animalisk synonymordbok med mycket latin, vilken tydligen hade väckt Linnés intresse.  Året därpå, 1736, avled Seba.   Nyligen såldes ett komplett ex av Thesaurus för $460.000. 2001 gjordes ett nytryck av Sebas verk.

Engelsk konstnär och naturhistoriker från London. Mycket litet är känt om Wilkes levnad. Man vet dock att Wilkes yrke  till en början bestod av att måla historiska motiv och porträtt. När en vän inbjöd honom till Aurelian Society såg han för första gången ett antal fjärilar som gjorde stort intryck på honom. Han fick klart för sig att naturen nu skulle styra hans färg och form. Han började studera entomologi och använde fritiden till insamling, studier av insekter och till att teckna fullbildade insekter, larver, puppor och dessutom vissa parasitflugor. Han samarbetade också med Joseph Danridge. Wilkes samling var tillgänglig för beskådande på Fleet Street i London. Ett entomologiskt verk utkommer 1749, The English Moths and Butterflies, rikt illustrerad av Wilkes. Till vänster exempel på Wilkes målningar: Machaonfjärilens olika stadier från The English Moths and Butterflies

Födda på 1700-talet

Tysk präst och entomolog. Taxonom. Från Falkenwalde, Prenzlaudistriktet, Brandenburg. Under lång tid har Hufnagels levnad varit höljd i dunkel. Först under 1980-talet gjordes sådana upptäckter att hans liv kunnat kartläggas. 

1987 fann Gerstberger och Stiesy dokument som ligger till grund för våra nuvarande kunskaper om Hufnagels biografi. Innan visste man inte ens hans förnamn.
Hufnagel kom från en protestantisk prästfamilj. Han studerade vid något universitet i östra Tyskland, dock inte i Berlin, som inte hade något universitet vid denna tipunkt. Det finns sedan uppgifter om att Hufnagel skulle ha vistats i Berlin mellan åren 1759 till 1767, då han där skall ha verkat som lärare vid Grosses Friedrichs-Hospital und Waisenhaus (ett sjukhus och barnhem), samt att han också skall ha bott på barnhemmet. Det verkar ganska logiskt att han för en kortare tid skall ha verkat som lärare. Det var en vanlig utveckling för en teolog på den tiden. Sin första klerikala tjänst fick Hufnagel i Petersberg som numera heter Jemiołów och ligger i det nuvarande Polen.  Från 1775 fram till sin död 1795 uppehöll han tjänsten som kyrkoherde i Langenfeld, idag Długoszyn, som också återfinns inom de nuvarande Polens gränser.

 Mellan 1765 och 1767 Hufnagel publicerade tretton uppsatser om Lepidoptera, tio av dem under 1766, och alla i tidskriften "Berlinisches Magazin".  En av hans skrifter ägnades åt jordbrukets skadedjur, fyra innehöll beskrivningar av enskilda arter som behandlades i detalj och åtföljdes av illustrationer. Åtta avhandlingar utgjordes av tabeller över Macrolepidoptera, de storfjärilar som fanns i Berlins omgivningar och var representerade i Hufnagels samling. Hans korta beskrivningar av olika arter gör det svårt även för en tysktalande att kunna tolka skrivningen och identifiera aktuell art. Exempel: Phalaena grisea, Die Graumotte. Ganz gelblichgrau mit vielen zerstreuten grauen und braunen Flecken. Ung.: en grå nattfjäril med många utspridda gråa och bruna fläckar.

I mitten av 1770-talet hade Hufnagel blivit bekant med friherre S A von Rottemburg från Klemzig nära Züllichau (i det nuvarande Polen). Hufnagel gav friherren sin samling med tillhörande dokumentation. Under 1775 och 1776 publicerade Rottemberg en skrift om Hufnagels samling samt kompletterade dokumentationen med nödvändiga detaljer.  Det är främst tack vare Rottemburg vi nu i efterhand kan identifiera  Hufnagels insektsarter. Men nya svårigheter tillstötte. Somliga exemplar försvann och samlingen blandades upp med nyare material. 1844 gjordes en noggrann analys av dokumentationen kring samlingen av Philipp Christoph Zeller och efter denna genomgång vann Hufnagel större acceptans bland entomologer.

Vart den Hufnagelska samlingen idag tagit vägen, är det ingen som vet. Den är helt sonika försvunnen. Gavs den tillbaka till Hufnagel igen? Klart är att den försvinner ur historien kort efter friherre Rottembergs död.

Idag står Hufnagel som förste beskrivare av 87 olika arter av Lepidoptera.

Pieter Cramer (1727-1776)

Pieter Cramer var en välbärgad köpman från Amsterdam. Speciellt ägnade han sig åt bomullsimport. Vid sidan av sitt yrke visade han ett stort intresse för bl a entomologi och skaffade sig en ansenlig samling av tropiska fjärilar, främst från den holländska kolonin Surinam. Han engagerade konstnären Gerrit Wartenaar Lambertz att illustrera sin samling. Med hjälp av Caspar Stoll fick han sina illustrationer publicerade i verket De Uitlandsche Kapellen (1779-1782), vilket kom att bestå av 34 delar i fyra volymer, där bilderna åtföljdes av förklarande text. Sorgligt nog avled Cramer innan projektet slutfördes men Stoll fullföljde ändå arbetet med bl a ett supplement.

Cramers verk betraktas som viktigt i entomologins historia och han använder sig av Linnés klassificeringssystem. Över 1650 fjärilarter beskrevs, några av dem för första gången.

Otto Frederik Müller (1730-1796)

Naturforskare, zoolog. Ansågs vara Danmarks främste zoolog på 1700-talet. Producerar flera arbeten där olika grupper av leddjur beskrivs. 

Peter Simon Pallas (1741-1811)

Från Tyskland. Professor vid vetenskapsakademin i St Petersburg från 1768. Resor 1764-1770 från Buzuluk till Orenburg och från Ufa till Chelyabinsk och Ekaterinburg. Studerar som förste vetenskapsman ett över större fält i Ryssland. Utformade bl a teorier om hur bergskedjor bildas.

Johann Christian Fabricius (1745-1808)

En av grundarna av den entomologiska taxonomin. Född i Danmark, 1762-1764 studier hos Linné i Uppsala, vilket ledde till livslång vänskap. Till skillnad från sin läromästare grundade han sitt entomologiska system inte på vingarnas utseende utan på mundelarnas. Till grund för hans systematik låg ett omfattande arbete genom studier av stora insektssamlingar i ett flertal länder. Bland hans stora arbeten märks Systema entomologiae (1775), Genera Insectorum (1776), Philosophia entomologica (1776), Entomologia systematica (1-6, 1792-1798), sistnämnda verk upptar ca 14.000 arter. Professor i naturhistoria Köpenhamn 1770 och i Kiel 1775 .

William Kirby (1759-1850)

Engelsk entomolog och f ö en av de stora pionjärerna inom disciplinen. Medlem av Linnean Society och Royal Society.

Kirby kom från Witnesham, Suffolk. Fadern, William Kirby, var advokat. Kirby studerar teologi och prästvigs 1782. Bosätter sig på prästgården Barham i Suffolk. 

Dr Nicholas Gwynn förde honom i kontakt med Sir Edward Smith i Ipswich 1791. Kontakterna utmynnade i att Kirby ville grunda ett naturhistoriskt museum i Ipswich.

Ett av Kirbys större arbeten handlade om bin,  Monographia Apum Angliae (1802).  Ett syfte med Kirbys författarskap var att söka förena vetenskap och religion. Att studera naturen skulle man göra till Guds ära (Correspondence, 1800).  Kirbys inträde på den entomologiska arenan förde honom i kontakt med flera av den tidens entomologiska auktoriteter som Alexander Macleay, Walkenaer, Johan Christian Fabricius och linnélärjungen Adam Afzelius. Bekantskaperna utmynnade i en omfattande korrespondens.  Major publications

Kirbys planer på ett större entomologiskt arbete tog sin början 1808 med titeln Introduction to Entomology.  Med hjälp av vännen William Spence kunde fyra volymer utges mellan 1815 och 1826. Spence var emellertid sjuklig så lejonparten av arbetet kom att åvila Kirby. En sjunde upplaga utkommer så småningom 1856 (efter Kirbys bortgång). 

1815 tar Kirby MA examen i avsikt att söka professuren i botanik vid universitetet i Cambridge. Men Kirby hade fel politisk bakgrund och John Stevens Henslow fick befattningen istället. 1827 bistår Kirby en Mr Denny i arbetet med naturalier vid museet i Norwich. 1832 är han en drivande kraft vid inrättandet av ett museum i Ipswich. Tillsammans med Spence grundar Kirby Entomological Society of London 1833. John Westwood blev sällskapets sekreterare medan Kirby utsågs till hederspresident på livstid.  Kirby hade under tiden i fyrtio år kommit att tillägna sig en överväldigande och väldokumenterad  insektssamling. 

Kirby blir förste president vid Ipswich Museum, 1847-50, ett projekt han förespråkade redan 1791 enligt ovan. Professor Henslow kom att efterträda Kirby.  [ edit ] External links

    

Moritz Balthasar Borkhausen (1760-1806) Entomolog, född i Giessen, död i Darmstadt. Yrke: Hertigdömekammarråd. Pierre André Latreille (1762-1833)  Fransk entomolog och taxonom. Latreille växte upp under enkla omständigheter i Brive la Gaillarde, Corrèze. Föräldrarna dog medan han ännu var ung. Flyttade till Paris för teologistudier. Prästvigdes 1786 och flyttade därpå hem till till en prästtjänst i sin barndoms trakter. All fritid kom nu att ägnas åt insektsstudier. 1788 återvände han till Paris och introducerades i den naturvetenskapliga världen. Latreilles Mémoire sur les mutilles découvertes en France beredde honom tillträde till Naturhistoriska Sällskapet. Som konservativ präst fann han för gott att lämna Paris när revolutionens vindar började blåsa. Han arresterades ändå i Bordeaux. 1796 var han tillbaka i Brive och publicerade Précis des caractères génériques des insectes, disposés dans un ordre naturel. Han blir fängslad igen 1796 men släppdes dock. 1798 han fick Latreille ansvaret för den entomologiska avdelningen vid det nystartade Naturhistoriska museet i Paris. 1814 invaldes han i den Franska vetenskapsakademien och blev 1821 Chevalier (=Riddare) av Hederslegionen. Han blev också vid denna tid utnämnd till professor i zoologi. Han tillträdde även en av professurerna i zoologi vid veterinärhögskolan i Alfort utanför Paris efter Jean Baptiste Lamarcks bortgång. Dennes professur delades nu i två professurer enligt följande: Latreille fick på sitt bord kräftdjur, spindlar och insekter, medan ansvaret för blötdjur, maskar och tagghudingar  tillföll Henri Ducrotay de Blainville. Latreille ägnade många år år vetenskapligt författarskap inom entomologin och har betytt mycket för den moderna systematiken. Krabbsläktet Latreilla har dedikerats Latreille. Ferdinand Ochsenheimer (1767-1822) Entomolog, född i Mainz, död i Wien. Yrke: Hovskådespelare i Wien. Specialitet bl a Ungern. En stor del av samlingarna lär ha förstörts i Nationalmuseet, Budapest vid en översvämning av Donau år 1838.

Gotthelf Fischer von Waldheim (1771-1853)

Professor i Göttingen, Tyskland. Inbjuden att föreläsa i Moskva. Grundare av det kejserliga Naturhistoriska Sällskapet i Moskva med målsättning att i största möjliga mån bedriva naturhistoria i Ryssland. Han inspirerade till åtskilliga forskningsresor i det ryska riket med åtföljande materialinsamling. 1812 fanns i Moskvamuseet 711 olika arter, fördelade på tropiskt, europeiskt och asiatiskt ursprung.

Philogène Auguste Joseph Duponchel (1774-1846) Född i Valenciennes.Frankrike. Avliden i Paris. Johann Christoph Klug (1775-1856) Tysk entomolog och taxonom. Föddes 5 maj 1775 i Berlin. Blev professor i medicin och entomologi vid Humboldt-Universität i Berlin. Ordnade insektssamlingar från 1910 till 1856. Samtidigt arbetade han i Botaniska trädgården i Berlin, där också hans samlingar hystes. Arbetade huvudsakligen med Hymanoptera och Coleoptera. En fjäril har dedikerats Klug, Geitoneura klugii. Avliden i samma stad där han föddes 3 februari 1856. Jean-Baptiste Godart (1775-1825) Fransk entomolog. Föddes i Origny. Hade genuint insektsintresse allifrån ungdomen. Skrev först artiklar i  Encyclopédie méthodique. Startade sitt stora verk Histoire naturelle des lépidoptères ou Papillons de France 1821 ochdet fullbordades inte förrän 1842. Godart behandlade inte bara den franska faunan utan även exotiska Rhopalocera. Friedrich Treitschke(1776-1842) Entomolog. Yrke: hovteaterekonom. Död i Wien. Franz Josef Kupido (1786-1863) Född i Brno. Entomolog. Macrolepidoptera och Microlepidoptera. Thomas Say (1787-1834) Entomolog. Kallad "den amerikanska entomologins fader".

Otto Yevstafievich Kotzebue (1788-1846)

Rysk kapten och vetenskapsman, genomförde tre världsomseglingar 1815-18 och 1823. Bl a den endemiska arten på Filippinerna,  Atrophaneura kotzebuea Johann Friedrich Eschscholtz,  bär Kotzebues namn.

Leonardo de Prunner (?-1830) Entomolog, officer i sardinska armén. Död i Cagliari.

Willian Elford Leach (1790-1836) Läkare, entomolog.

Hugo Fleury Donzel (1791-1850) Född i Rive.de-Gier/Loireonzel, Frankrike. Avliden i Lyon. Entomolog.

Eduard Alexandrovich Eversmann (1794-1860) Född i Tyskland. Professor vid Kazan Universitetet. Grundare av Kazan-skolan för lepidopterologer. Pionjär i Centralasien då han besöker områden som dittills inte varit tillgängliga för entomologer. Ibland verkade han under stort risktagande -  förklädd till en orientalisk köpman och kunde stundom bara göra observationer utan att kunna samla in. Anteckna fick han göra under natten. När han äntligen kunde insamla material skedde det främst från Kazan-, Simbirsk- och Orenburgregionerna. Mer än 30 nyfunna arter beskrevs av Eversmann t.ex. Parnassius apollonius, Parnassius actius, Parnassius delphius, Parnassius tenedius.

Christian Friedrich Freyer (1794-1885)

Född i Wassertrüdingen, Tyskland. Stiftelsekassör i Augsburg. Avliden i Augsburg. Entomolog.

Tysk läkare och naturforskare, verksam bl a i Japan. Föddes i Würzburg som son till Johann Georg Christoph von Siebold. Med dr 1820 ooch fil dr 1833.  1822 företar Siebold en expedition till Java och blir senare utnämnd till läkare vid Dejima, Japan. Trots att rörelsefriheten var starkt begränsad för främligar i Japan vid denna tidpunkt lyckades han genomföra omfattande naturhistoriska och etnografiska forskningar. Siebold tog härmed för sig själv och sina medhjälpare stora risker och han fängslades till slut i ett års tid varefter han 1830 förvisades från landet. Med sig hem hade han dock samlingar som han förde med sig till Nederländerna, där han accepterat en tjänst som rådgivare åt kung Vilhelm II.  Men plötsligt kom en oväntad vändning - Japan öppnade sig för världshandel 1853 och Siebold återvände till Japan 1859. Nu blev han vetenskaplig och politisk rådgivare år självaste shogunen. Snart utbröt emellertid strider mellan shogunens och den japanske kejsarens anhängare och än en gång tvingades Siebold lämna Japan. Bland Siebolds litterära kvarlåtenskap märks: Nippon, Archiv zur Beschreibung von Japan (1852), Flora japonica (tillsammans med  Joseph Gerhard Zuccarini, 1835-44, försedd med över hundratalet färgplanscher), Fauna japonica, Bibliotheca japonica, Epitome linguæ Japonicæ med mera.  I Nagasaki finns nu ett monument rest över Siebold, inklusive en uppräkning av de förtjänster han tillfört Japan. Själv reste Siebold en minnessten i Dejima-parken (se Dejima i notisen om Thunberg) över sina föregångare Kaempfer och Thunberg som var verksamma i Japan 50 år tidigare. Siebold uppkallade bl a en fjäril, Papilio menon thunbergi efter Thunberg (Se till höger!)

Par (honan överst) av Papilio memnon thunbergi Franz von Siebold 1824. Underarten är utbredd på ön Okinawa.   Photo © G Waldeck.

Siebolts minnesmärke över Kaempfer och Thunberg i Dejima-parken. Dejima är nu inte längre någon ö, utan har byggts samman med intilliggande fastland.

Félix Édouard Guérin-Méneville (1799-1874)

Fransk entomolog. Taxonom. Författare till det illustrerade verket Iconographie du Regne Animal (1829–1844 ), ett komplement till Georges Cuviers and Pierre André Latreilles verk, som saknade illustrationer. Han valdes till ordförande i Société entomologique de France år 1846.

Födda på 1800-talet

Engelsk zoolog och naturforskare. Äldre broder till George Robert Gray (1808-1872) (se denne!) och son till farmakologen och botanikern Samuel Frederick Gray (1766-1828).  Gray förestod avdelningen för zoologi vid British Museum i London från 1840 till 1874. Under hans ledning kom museet i London att framstå som ett av de förnämsta i världen.

Eduard Petrovich Ménétriés (1802-1861)     Fransman, född i Paris, flyttar till St Petersburg 1826, dessförinnan 5 års resor  i Brasilien och på Antillerna. Taxonom. Preparerar och sorterar material på Zoologiska museet i St Petersburg. Tongivande i en grupp av entusiastiska entomologer i tjugo år. Namngav ett tjugotal nya arter av Rhopalocera bl a Parnassius eversmanni, Parnassius stubbendorfi.

Aleksander Davidovich Nordmann (1803-1866) Professor vid dåvarande Rishelievsky Lyceum (numera Odessauniversitetet). Ordnar expeditioner till Bessarabien, Ukraina, Krim, södra Ryssland och Caucasus. Utger två större arbeten 1838 och 1851 vari 172 nya arter av lepidoptera presenteras. 1849 flyttar Nordmann till Helsingfors och tar större delen av samlingen med sig. Endast en mindre del av Nordmanns samlingar finns kvar, något lär finnas i Berlin inklusive ett par av Parnassius phoebus från Caucasus, en art som sedan aldrig återfunnits just där.                                                 Josef Mann (1804-1889) Österrikare. Entomolog. Taxonom. Arbetade tillsammans med Rogenhofer (se nedan!) vid Naturhistoriska Museet i Wien. Specialitet: Microlepidoptera. Karl von Siebold (1804-1885) Tysk läkare och zoolog. Epokgörande inom de ryggradslösa djurens systematik och jämförande anatomi. Klarlade parteogenes (jungfrufödsel) i insektsvärlden. Utger bl a Wahre partenogenesis bei Schmetterlingen und Bienen (1856).                                                                                                                                                                                           John Obadiah Westwood (1805-1893) Engelsk zoolog, entomolog. Föddes i Sheffield, Yorkshire 1805. 1861 professor i zoologi i Oxford. 1872 hederspresident i Entomologiska Sällskapet i London. Tilldelades 1855 Kungliga Sällskapets medalj.   Achille Guénée (1809-1880) Entomolog, född i Chartres. Död i Châteaudun. Oswald Heer (1809-1883) Schweizisk botanist, entomolog och paleontolog. Född den 31 augusti 1909 i Niederutzwyl i kantonen St Gallen. Studerade naturvetenskap och teologi vid universitetet i Halle 1828-1831. Ordnade Escher-Zollikofers stora insektssamling, ett arbete som tog sex år. En rad resor företogs i alpområdet. Hans litterära kvarlåtenskap är betydande och han anses som en av dåtidens - och kanske även nutidens - mest klarsynta och största vetenskapsmän. Omfattade utvecklingstanken, men trodde inte på en gradvis utveckling utan att den inträtt plötsligt i en arts historia. En mängd litterära och vetenskapliga arbeten har lämnat hans hand, främst växtpaleontologiska arbeten från skilda platser på jorden, främst från de kallare platserna, men även några från varmare breddgrader. Vad gäller insekter omfattar hans studier inte bara de nu levande utan omfattar även lämningar från tidigare epoker i jordens historia. Befattningar: 1834 privatdocent i botanik och entomologi vid det nya universitetet i Zürich, 1835 e o professor i botanik och entomologi  och 1856 professor i speciell botanik vid polytechnikum i Zürich, 1850 - 1868 ledamot av kantonen Zürichs stora råd. Mariano de la Paz Duméril Graëlls y de la Aguera (1809-1898) Född i Tricio/Prov. Logrono; Spanien. Professor i zoologi i Madrid. Edward Doubleday (1811-1849) Engelsk entomolog och taxonom med huvudintresse Lepidoptera. Född i Epping.  Kanske mest känd för Doubleday, E. & Westwood, J O, The Genera of Diurnal Lepidoptera: omprising their generic characters, a notice of their habits and transformations, and a catalogue of the species of each genus, med illustrationer av William Chapman Hewitson. Doubleday var också en framstående ornitolog. Företog resor till USA och Kanada tillsammans med kollegan Foster. En mängd entomologiskt material samlades in och resultatet blev publicerat i vetenskapliga tidskrifter som The Entomological Magazine. Doubleday arbetade sedan vid British Museum i London till sin bortgång i december 1849. Brodern Henry överlevde honom, även han en framstående naturforskare. Man har sagt om Edward att om han fått leva längre - han blev bara 38 år gammal - skulle han ha räknats bland de allra främsta entomologerna på 1800-talet.

F A Kolenati (1812-1864) Österrikare. Reser 1842-1845 i Kaukasus, samlar in lepidoptera och andra djur. Upprättar en katalog som omfattar 78 arter från området.                                                                                                                                                                                           František Antonin Nickerl (1813-1871) Tjeckisk entomolog med Lepidoptera som specialitet. Född 4 december 1813 i Prag. Blev professor i Zoologi i Graz och i Naturhistoria i Prag, där han också var "Prof. Dr." i medicin. Understundom arbetade han som forskare och curator vid Nationalmuseet i Prag, där fortfarande hans samlingar finns bevarade. Han ska inte sammanblandas med Otokar Nickerl (1830-1920), också entomolog.  Carl Friedrich August Alexander Crüger (1813-1885) Tysk entomolog med specialitet Lepidoptera. Född 26 February 1813 i Fürstenberg. Hans samling av fjärilar från hela världen finns numera Biozentrum Grindel och Zoologisches Museum. Avliden i Hamburg 21 maj 1885. Johann Caesar Godeffroy (1813-1885) Johann Caesar Godeffroy föddes den 1 juli 1813 i Kiel, Tyskland. Affärsman och skeppsredare med stort vetenskapligt intresse. Sitt yrke ärvde han från fadern. Ett brohuvud i verksamheten upprättades i Upolo på Samoa, varifrån en handel med bl a kopra startade. På hemmafronten hade han ett eget skeppsvarv. Så småningom upprättade han ett 50-tal handelsstationer runt om i Stilla Havet. Han bistod vetenskapsmän och inrättade själv ett museum i Hamburg, Godeffroys museum, vilket upprätthölls mellan åren 1861 och 1885. 1879 gick skeppskompaniet i konkurs men räddades av banker och en ny ägare. Det sk Godeffroy-imperiet blev ett startskott till tysk kolonisation utöver världen i kamp med England, Holland, Portugal och Spanien.  Godeffroy avled den 9 februari 1855 i Dockenhusen. Cajetan von Felder (1814-1894) Österrikisk jurist och insektsforskare. Baron. Taxonom. Borgmästare i Wien 1868-1878. Tillsammans med sonen Rudolf (se nedan på denna sida!) och Alois Friedrich Rogenhofer utgavs en reseskildring med titeln Reise Fregatte Novara. Zoologischer Theil., Lepidoptera, Rhopalocera. Zoologischer Theil., Lepidoptera, Rhopalocera i tre volymer (1865-1867).  Novara var en fregatt som användes för prospektering men även tjänade som ett fartyg för upptäcktsresor 1857-1859. Med åren blev Felders insektssamlingar överväldigande. Man även köpte, bytte och sålde material. Korrespondensen med samtida entomologer var ytterst livlig. Felders samlingar förvaras numera i Naturhistoriches Museum  i Wien och Natural History Museum i London.  Robert Henry Fernando Rippon (1816-1917) Engelsk zoolog, entomolog och illustratör. Taxonom. Utgav 1890 ett verk om fågelfjärilar, Icones Ornithopterorum. 1893 beskriver han för första gången den enda helsvarta fågelfjärilen, som dedikeras Doherty, Troides dohertyi Rippon. Hans Hermann Behr (1818-1904) Tysk-amerikansk entomolog och botaniker. Född 18 augusti, 1818 i Cöthen och kom som ung att studera medicin vid universiteten i Halle och Berlin. Sedan han avlagt läkarexamen reste han till Australien, Asien och Sydafrika. Omkring år1847 hade han samlat på sig stora mängder växter och insekter. Han deltog i revolutionen 1848 vilket slutade i att han var tvungen att fly till Preussen. Därifrån reste han ånyo till Australien innan han emigrerade till USA. Han var verksam som läkare i San Francisco och anslöt sig till School of Pharmacy of California. 1887-1888 var han vicepresident i denna sammanslutning. 1894 blev han konservator vid the California Academy of Science. Vid sidan av vetenskapliga artiklar publicerade Behr även poesi och nyhetsstoff. En aveny i San Francisco är uppkallad efter honom. Sexton entomolgiska skrifter har Behr lämnat efter sig,  huvudsakligen om fjärilar. Han avled den 6 mars 1904 i San Francisco. William Stephen Atkinson (1820-1876) Lepidopterolog, verksam i Indien. Äldste son till kyrkoherden Thomas D Atkinson, Chesterton, Suffolk. Blev naturintresserad när hans far uppehöll en prästtjänst i Rugelay och började samla på engelska fjärilar. Skrevs in vid Trinity College, Cambridge 1839 och avslutade sina studier där 1843. Han påbörjade sedan studier till civilengenjör, men erbjöds en tjänst som Principal at Martiniere College och reste till Calcutta i november 1854.  Han gifte sig med en Miss Montford, som var prästdotter. I Calcutta gick han in i  Asiatic Society och blev efter en tid dess sekreterare. Williams intresse för den bengaliska fjärilsfaunan vaknade snart. Han började föda upp spinnarfjärilar och började kommunicera med en viss Hr Stainton. Medlemskap i Entomological Society förvärvades 1857, och 1860 blev han Directory of Public Instruction in Bengal och gjorde exkursioner till Darjeeling, där han gjorde avsevärda insamlingar. Han besökte också Sikkim tillsammans med Dr Thomas Anderson vid Calcutta Botanic Garden och upprätthöll korrenpondens med Frederic Moore. 1865 blev han Trustee of the New Indian Museum. Under många år framlevde William i Calcutta, gjorde insamlingar i omgivningarna och målade av ett flertal arter. Atkinson avled 15 januari 1876 i Rom. William Chapman Hewitson köpte Atkinsons samling vilken så småningom fördes till Natural History Museum i London. Många nya arter Atkinson hade tagit, beskrevs och namngavs senare av F Moore (1830-1907).

Julius Lederer (1821-1870) Österrikare. Gjorde aldrig själv några expeditioner men förskaffade sig en ansenlig samling genom goda kontakter såsom A Kindermann, som samlade från Algeriet till Sibirien och J Haberhauer som försåg Lederer med ett rikhaltigt material från Kaukasus. När Lederer avlidit köpte O Staudinger hans samling.          Colonel James Henry Bowker (1822-1900) Sydafrikansk militär och naturhistoriker. Född den 22 augusti i Port Kowie. Nionde och yngste sonen till Miles Bowker (f omkr 1758 i Gateshead, Durham) och Anna Maria Mitford (f 1782  i Mitford, Northumberland). Bowker växte upp på en farm, Tharfield, intill Klein Monden River norr om Port Kowie. Han utnämndes 1855 till  inspector in 1855 of the Frontier Armed and Mounted Police ( F.A.M.P), och efterträdde senade Sir Walter Currie som kommendant. Han innehade också tjänsten som  High Commissioner of Basutoland. Under de sjunde och åttonde kafferkrigen upphöjdes han till överste. Han deltog i kväsandet av Kat River-upproret och intagandet av Fort Armstrong 1846-1847.För sina insatser dekorerades han med medalj. Under en tid var han också huvuduppsyningsman över diamantfälten vid Griqualand West. Bowker var en mycket kunnig naturvetare och gjorde stora insamlingar av fjärilar som han sedan vidarebefordrade till olika museer. Tillsammans med Roland Trimen utgav Bowker verket South African Butterflies (1887-89). Hans äldre syster Mary Elizabeth Bowker (1818-1899), gift med Frederick William Barber, var en hängiven botaniker och entomolog och dessutom målare och författare. Hon brevväxlade regelbundet med Joseph och William Hooker och Charles Darwin. Bowker själv förblev ogift och avled 27 oktober 1900 i Malvern Hill, Durban.

Alfred Russel Wallace (1823-1913) Brittisk naturforskare. Samtida med Darwin, men utvecklar en egen teori om arternas uppkomst och utveckling. I tidiga år var han inte naturintresserad, intresset kom efterhand. På 1840-talet började han studera naturhistoria, geologi och evolution. Han utvecklade vänskap med entomologen H W Bates vilket senare skulle visa sig vara mycket fruktbart. Wallace började arbeta som kartritare, men upplevde snart att detta var ganska tråkigt. Han ber att Bates ska följa med på en resa till Sydamerika. De anländer till Belém, Brasilien,  i maj 1848 och utforskar sedan tillsammans i fyra år Rio Negro och Uaupés flodsystem. Wallace återvänder till England 1852 men Bates stannar kvar och gör fortsatta utforskningar. Det stora material Wallace insamlat, gick emellertid förlorat. Båten, som Wallace använde för sin hemfärd, gick olyckligtvis under. Men hans resa hade ändå gjort honom tillräckligt berömd och för egen del hade hans intresse för evolution/mutation i naturen tagit fart. Han tyckte sig skönja en evolution när han jämförde sina iakttagelser från de olika delarna i Amazonaskomplexet. Ett år före Darwins (1809-1882) publicering av monumentalverket On the Origins of Species by Means of Natural Selection or The Preservation of Favoured Races in the Struggle for Life (1859) har Wallace sina teorier klara om arternas uppkomst, men publicerar dem inte utan skickar dem till Darwin under arbetsnamnet "On the Tendency of Varietes to Depart Indefinitely from the Orginal Type". Wallaces slutsatser chockade Darwin, som nu forcerade utgivandet av sitt eget tills då hemliga opus. Hade inte Wallace varit så blygsam och försynt, skulle han i stället kunna stoltsera över att vara evolutionslärans upphovsman.Verket  A Narrative of Travels on the Amazon and Rio Negro (1853) blev en litterär framgång. 1854-1862 besöker han så den malajiska övärlden. 1862 har han samlat in 125.660 naturhistoriska beläggsexemplar fördelade på följande : 310 st däggdjur, 100 st reptiler, 8.050 fåglar, 7.500 snäckor, 13.100 fjärilar, 88.200 skalbaggar samt 13.400 andra insekter. Boken The Malay Archipelago är en av de mest berömda reseskildringarna under hela 1800-talet. Vännen Darwin låg på honom för att han skulle komma igång med boken, och denna dedikeras Darwin när den äntligen kom ut. Wallace går igenom många strapatser men lyckas tämligen helskinnad klara sig ur dem alla inte minst genom skicklig manövrering av expeditionen och goda medarbetare. För en entololog är det speciellt intressant om hans möte med den för vetenskapen dittills okända fågelfjärilen Ornithoptera croesus på ön Batchian. Wallace skriver: "The beauty and brilliancy of this insect is indescribable, and none but a naturalist can understand the intence excitement I experienced when I at length captured it. On taking it out of my net and opening the glorious wings, my heart began to beat violently, the blood rushed to my head, apprehension of immediate death. I had headache the rest of the day, so great was the excitement produced by what will appear to most people a very inadequate cause." Med sig i bagaget fick han "more than a hundred of both sexes, including perhaps twenty very fine males, though not more than five or six were absolutely perfect." Wallaces malajiska expedition var mycket välplanerad och när ett stort material samlats in begav man sig till närmaste hamn för att skicka hem föremålen. Wallade var också intresserad av folklore och språk och gjorde upp ordlistor över de språk han träffade på. Till stor hjälp var hans pålitlige malajiske unge partner och tolk Ali. Drar på sig malaria, men tillfrisknar. Korresponderar vidare med Darwin, Lyell och Hooker. Ansluter sig genom The Malay Archipelago (1869) and Contributions to the Theory of Natural Selection (1870) till Darwins tankar. Utger även Island Life (1880), The Geographical Distribution of Animals (1876)och Tropical Nature and other Essays (1878). Wallace söker dra en zoologisk gräns mellan den australiska och orientaliska regionen. Linjen/gränsen, som han drog bl a mellan öarna Borneo och Celebes, går fortfarande under namnet Wallaces linje. 1886 och 1887 föreläste han i USA, där han också gjorde de första utkasten till skriften Darwinism (1889). Redan på 1860-talet hade Wallace konverterat till spiritismen och många rörelser i tiden berörde honom starkt, inklusive frenologi och mesmerism. Han understödde nationalismen, socialismen, anti-vaccinationsrörelsen och kampen för kvinnans rättigheter. Wallace var inte nöjd med de evolutionistiska idéerna. Han tyckte inte att de förklarade det mänskliga intellektet. Också hans tro på att människans själ fortlevde efter döden passade heller inte in i den evolutionistiska tanken. Pension erhölls 1881 och han hedrades med Order of Merit 1908. Medlem av Royal Society sedan 1883 och erhåller den första Darwin/Wallace-medaljen av Linnésällskapet 1908. .Alfred Russell Wallace Wallace-linjen som åtskiljer den australasiatiska och sydostasiatiska faunan. Linjen går bl a i Lomboksundet mellan Bali och Lombok, där vattendjupet är ansenligt och skiljelinjen anses här naturlig    Ornithoptera croesus Wallace 1859,  från Batchian överst (hanne).  Det var denna form Wallace påträffade och som blivit nominatform. Den har ett tydligt grönt skimmer på bakvingarna. På angränsade öar har sedan ett flertal undarter upptäckts. Exemplaret under, en  hanne av underarten lydius beskriven av  Felder 1865, finns  på  ön Halmahera. Det gröna skimret saknas och fjärilen har bredare guldorange fält på framvingarna. Photo © G Waldeck

Henry Walter Bates (1825-1892) Brittisk naturvenskapsman och författare. Utforskare av Amazonas 1848-1859 tillsammans med Wallace (Se Wallace!). Bates deltar som entomologisk expert. När Wallace åker hem stannar Bates kvar i Sydamerika och färdas ytterligare 600 km uppför Amazonfloden. Omfattande material sändes hem till England. Bates insamlade 14.712 olika arter av vilka ca 8.000 hittills varit okända för vetenskapen.  1861 publicerade han verket Contributions to an Insect Fauna of the Amazon Valley, vilket blev vida berömt.  Förklarar en typ av skyddande likhet som kommit att benämnas mimikry eller Bates mimikry, speciellt gällande lepidoptera. Ett par av Bates anteckningsböcker från 1851-1854 över insektsfaunan i Amazonasbäckenet.

Richard  Karlovich Maack (1825-1886) Estländare, lärare. Studier i St Petersburg. Tre expeditioner tillsammans med A K Zondgagen och A Pawlowsky längs floderna Vilyui, Amur och Ussury. Stora strapatser under inte minst Vilyui-expeditionen i ett helt dittills outforskat område av centrala platån i Sibirien. Insamlingen av material, som var omfattande, pågick även under vintern, då man fick tampas med 40-gradig kyla.

Joseph Haberhauer (1828-1902) Expeditioner till Tien Shan, Pamir, Alai, Saur och Tarbagatai. Material finns i Berlin och St Petersburg.                                                                                                                                                                                             Alfred Brehm (1829-1884) Alfred Brehm Född den 2 februari 1829 i Unterrenthendorf i distriktet Neustadt, Sachsen-Weimar, Tyskland. Föräldrar: pastor Christian Ludwig Brehm och dennes andra hustru Bertha Riez. Tidigt fick den unge Alfred följa med fadern ute i de thüringska skogarna. Fadern jagade inte bara vanligt vilt utan också sällsynta fåglar nedlades, stoppades upp och införlivades med den personliga samlingen. När Alfred fyllde åtta år fick han eget gevär och med detta nedlades det första bytet, en gulsparv, som naturligvis stoppades upp. Mamma Bertha hade en berättarförmåga som kunde entusiasmera. Hon var bevandrad i den klassiska litteraturen och denna blev nu levandegjord för den unge Alfred. Pastor Brehms "bisysslor" i skogen retade många ämbetsbröder, men dessa stod sig slätt gentemot Brehm även när det gällde själva ämbetsutövningen. Som själasörjare var han oslagbar; djupet i såväl hans kunskaper som andlighet gav honom en sällsam auktoritet. Fåglar blev så Alfreds första intresseområde. Så småningom hade han 9000 exemplar av uppstoppade fåglar och nya exemplar strömmade ständigt in. Utifrån fågelintresset kom hans vetenskapliga områden så småningom att omfatta hela djurriket. Till allas förvåning ägnar sig den unge naturvetaren åt arkitektstudier mellan åren 1843-47 Han måste ha ett yrke för brödfödan. Baronen John Wilhelm von Müller från Würtemberg sökte till en afrikansk expedition någon yngre, naturintresserad, skjutkunning person som följeslagare. Brehm var som klippt och skuren för uppdraget. Han accepterade inviten. Man lade ut den 6 juli 1847 från Trieste och resan skulle vara i fem hela år. I Egypten drabbandes man av solsting och jordbävning. Färden gick vidare till Sudan och Khartoum. Man företar långa expeditioner jakt och insamlingar men under dessa aktiviteter drabbas Brehm av malaria och kommer åter i ömkligt tillstånd till Khartoum, där kininet fanns till hands. Han var nu 20 fyllda. Väl på benen drar Brehm  åter ut i den ogästvänliga landskapet. Trots hundratals fågelskinn är baronen inte nöjd. Resan hade så när avbrutits här på grund av baronens slavdrivarfasoner. Men Brehm fortsätter vidare in i Afrikas inre. Strapatserna ökar så till den grad att Brehm misströstar om livet. Efter fyra månader har man fått nog. När man äntligen kommer tillbaka till Khartoum får man höra om omvälvningarna som ägt rum hemma i Europa (året var 1848). Man färdas vidare tillbaka till Egypten och skiljs i Alexandria. Baronen åker hem igen och Brehm ska stanna ytterligare en tid för att studera djurlivet på plats. Brehm sörjer skilsmässan från baronen emd följande "Det gjorde mig ont att vara tvungen att skiljas från honom...""...jag hade lämnat Tyskland tillsammans med honom och berest Nordostafrika ända till negerländerna och två år delat lust och nöd med honom."  Under det nya uppehållet i Egypten studerar Brehm nu inte bara djur utan han intresserar sig för människorna, deras språk, seder och bruk. 1852 återvänder Brehm till Tyskland med sina stora naturskatter. Alfred företar 1856 en resa till Spanien, där brodern verkar som läkare i Madrid. Även denna resa blir fylld av äventyrligheter men ger också rikt resultat. Vid hemkomsten bosätter sig Brehm i Leipzig 1858 och ger ut tillsammans med skriftställaren E A Rossmässler "Skogens djur" (1863-1867). 1861 gifter han sig med Mathilde Reiz från Greiz. Hon blir i ordets rätta bemärkelse Alfreds goda genius; hon var ytterligt angelägen om hans välmående och gjorde allt vad som stod i hennes makt för att befrämja hans intressen och skriftställarskap. 1862 företas ännu en resa till Egypten och nu är Mathilde med. Man drabbas åter av malaria men kommer hem och tillfrisknar. När platsen blir vakant erbjuds Brehm föreståndarskapet för Hamburgs zoologiska trädgård och han anlade även Berlins akvarium. Under hans ledning och utveckling når dessa anläggningar världsrykte. Brehms älskade far avlider 1864, en händelse som tar honom djupt. På grund av samarbetssvårigheter lämnar Brehm 1874 sina befattningar. Han är sliten och drabbas av även av hjärninflammation. Vid Hirschberg i Riersengebirge återhämtar han sig dock i den friska bergsluften. Han kan nu ägna sig åt det honom lyster. Skriftställeri och föredragshållande. Brehms framställningskonst var något utöver det vanliga. Äkta inlevelse och personlig blygsamhet gick hem hos åhörarna. Bredden och djupet i hans kunskaper var enorm. Vid vissa tillfällen avslöjar han sin kapacitet. När man t ex kommer till Kazan på Sibirienresan kommer han den tatariska "mullan" att häpna; han kunde visa att han kunde tyda koranen på sitt arabiska grundspråk bättre än den muhammedanske prästen.  Han ger ut böcker om hur man sköter djur hemma, fåglar och fiskar (1872-1975). 1878 företas en resa till Ungern och nästföljande år bär det iväg till Spanien igen. Färgillustration (=målning) kallad Tropiska fjärilar. Ur Brehm: Djurens liv,  Malmö1931 Nu följer en tid av stora utmärkelser: Järnkronans orden av kejsar Frans Josef plus personligt adelskap, han blev nu von Brehm - grevekorset av den spanska orden Isabella Catolica och av den portugisiska St. Jago-orden. Dessutom hade han förärats den stora medaljen för konst och vetenskap av hertigen av Meiningen samt blivit hedersledamot av många lärda samfund. Men nu börjar även tid av personlig sorg. Modern avled 1877. 1878 förlorade han vid sin yngste sons födelse sin älskade Mathilde. Det senare var ett slag som han aldrig hämtade sig ifrån. Hon var solen i hans liv, och nu hade den dalat för gott. Å andra sidan växte sig beundrarskarorna allt större och föredragsturnéerna blev allt fler och allt vidare.  1883 tackade han ja till en turne i USA, men kort före resan insjuknade alla fem barnen i difteri. Fyra av dem lyckades genomleva sjukdomen, men det femte, det som kostat hans hustru livet, rycktes ifrån honom. Han betade av de 50 föredragen i Amerika pliktskyldigast, men syntes vid hemkomsten vara en bruten man "...vi förfärades av hans gråa hår och de trötta ögonen, när vi återsåg honom..." På hösten 1884 kom slutet långsamt: den 11 november vid 5-tiden på eftermiddagen dog Brehm i ett slaganfall.   I artdiskussionerna höll Brehm inte artbegreppet strikt. Han talade om ett vidare artbegrepp där s k underarter kunde förekomma..   Utger det populärvetenskapliga monumentalverket Illustriertes Tierleben (1863-1869), i svensk utgåva som Djurens liv (1921-1931), i förkortad upplaga 1956-1957.

Alois Friedrich Rogenhofer (1831-1897) 

Österrikisk entomolog och taxonom. Förestod under lång tid Naturhistorisches Museum i Wien. Arbetade intimt med Cajetan von Felder och dennes son Rudolf (se dessa!). Specialiserade sig på främst Lepidoptera och Hymenoptera.

Carl Gottfried Semper (1832-1893)

Tysk naturhistoriker, zoolog och forskningsresande. Semper föddes den 6 juli 1832 i Altona, Tyskland, bror till Georg Semper och brorson till den berömde arkitekten Gottfried Semper. Professor i Würzburg. Företog omfattande resor i Söderhavet. Specialitet: Sydostasien, Filippinerna. Författade ett flertal publikationer, rikt illustrerade.

Engelsk entomolog och ornitolog. Mest känd för att tillsammans med Salvin (Se denne!) utgett verket Biologia Centrali-Americanum (1879-1915). Två andra mycket kända verk är The Natural History of the Azores (1870)och  Monograph of the Petrels (1907-10). Godman var thredje son till Joseph Godman, Park Hatch, Surrey. Han fick sin utbildning vid Eton College och Trinity College, Cambridge. I Cambridge kom han i kontakt med bl a Alfred Newton och Osbert Salvin. Deras sammaträffande ledde till grundandet av BOU, The British Ornthologists' Union i november 1857. Godman var sekreterare i BOU från 1870 till 1882 och från 1889 till 1897 samt dess president från 1886

Engelsk naturhistoriker. Mest känd för Biologia Centrali-Americanum (1879-1915) som utgavs tillsammans med Frederick DuCane Godman. Verket bestod av 52 volymer om Centralamerikas naturhistoria.  Föddes i Finchley. Salvin var näst äldste son till arkitekten Anthony Salvin, Hawksfold, Sussex. Han fick sin utbildning vid Westminster och Trinity Hall, Cambridge och avlade examen 1857. Tillsammans med sin släkting Henry Baker Tristram gjordes en forskningsresa till Tunisien och östra Algeriet. Resultatet lät de publicera i The Ibis 1859-1860. Hösten 1857 gjordes den första av en lång rad resor till Guatemala. 1861 åtföljdes han av Godman och det var under denna resa som planerna på verket Biologia Centrali-Americana växte fram. 1871 blev han ansvarig utgivare av The Ibis. Han utnämndes till föreståndare för Stricklandavdelningen vid universitetet i Cambridge och utgav Catalogue of the Strickland Collection. Han var en av de första medlemmarna i BOU, British Ornithologist's Union. Han stod för delen om Trochilidae och Procellariidae i  Catalogue of Birds in the British Museum. Ett av hans allra sista arbeten var att fullborda lord Lilfords Coloured Figures of British Birds (1897). Salvin var medlem av Fellow of the Royal Society, Linnean Society, Zoological Society och Entomological Society. Fram till sin död var han dessutom sekreterare i  British Ornithologists' Union. Godman-Salvin-medaljen, en prestigefylld utmärkelse som förlänas av British Ornithologists' Union, uppkallades efter honom och Godman.

Tysk läkare och entomolog. Inom Lepidoptera var Papilionidae ett specialintresse. Bland den litterära kvarlåtenskapen märks  Die geographische Verbreitung der Schmetterlinge. Jena: Gustav Fischer 451 p. Maps (1909).

Eduard Honrath (1837-1893)

Tysk entomolog. Specialitet: Parnassius. Föddes i Coblenz. Bosatte sig i Berlin där han handlade med konst. Två papilionider bekrevs av Honrath för första gången: Parnassius stenosemus och Papilio neumoegeni. Dessutom beskriver och namnger han Parnassius bremeri graeseri Honrath 1885. Graeseri ansågs först som en egen art, men har numera kommit att sortera under Parnassius bremeri. Staudinger hade tidigare uppkallat en nyupptäckt parnassiusart efter Honrath år 1882, Parnassius honrathi Staudinger. 

Honrath var medlem av Entomologiska Sällskapet i Berlin.

Nikolai Grigorievich Ershov (1837-1896)

Född i Tyskland. Född I Moskva, uppvuxen i köpmansfamilj, flyttar till St Petersburg, studerar zoologi och entomologi under Ménétriés. Träffar alla dåtida stora entomologer i St Petersburg. Utlandsresor 1866, 1877 och 1884. Internationella kontakter knyts med berömdheter från Tyskland, Frankrike, Österrike och England. Medlem av många entomologiska sällskap. Stort bibliotek. Mycket stor samling - en av de bästa i Ryssland - enligt Alpheraky, även innehållande över 10 000 mikrolepidoptera. Allt doneras så småningom  till Ryska Entomologiska sällskapet.

Engelsk naturforskare och lepidopterolog, taxonom. Tjänstgjorde i den brittiska armén i Indien. Han var en av de åtta grundarna av Bombay Natural History Society och broder till den berömde naturforskaren Robert Swinhoe. Swinhoe började sin militärbana som fänrik  med första utlandstjänstgöring vid infanteriet på Krim 1855. 1857 kom han till Indien efter ett uppror där. 1858 avancerade han till löjtnant i infanteriet och förflyttades 1859 till Bombay. 1880 styrdes färden tillsammans med Lord Roberts till afghanska Kandahar. På marschen tillbaka till Indien insamlades 341 fåglar. Swinhoe avancerade till överstelöjtnant 1881 och överste 1885. 

Swinhoe var en hängiven shikari och hade nedlagt 50-60 tigrar. Han var medlem av British Ornithologists' Union. Han insamlade insekter, främst Lepidoptera från Bombay, Poona, Mhow och Karachidistrikten. Han medverkade i  The Ibis med artiklar om fåglar från södra Afghanistan och centrala Indien, samt donerade 300 fågelskinn från respektive land till  British Museum.  Swinhoe gjorde inlägg i flera stora magasin och hade till slut en av de största samlingarna av indiska fjärilar någonsin (40.000 exemplar fördelade på 7.000 arter, varav ca 400 var nya, beskrivna och namngivna av honom). Han författade två bokverk om nattfjärilar som en del av serien Lepidoptera indica som skrivits gemensamt med Frederic Moore (Se denne!). Han skrev även  A revision of the genera of the family Liparidae som omfattade 1.130 poster.

För sina entomologiska insatser förärades han honorary degree of Master of Arts vid University of Oxford och Entomological Society of France utnämnde honom till Hedersledamot. 

Lajos/Ludwig Abafi/Abafi-Aigner (1840-1909) 

Ungersk förläggare, bibliotekarie och entomolog. Föddes 11 februari 1840 i Nagyjécsa, Torontál Shire. Familjen var av  tysk härstamning och kom till Pozony (nuvarande Bratislava) 1858. Lajos lärde sig här ungerska, och familjen flyttade så småningom till Pest 1863. Lajos utbildades dels i Köln, dels i Stuttgart. Han hade ett växande intresse för Lepidoptera och sammanställde ett populärt bibliotek Han blev frimurare 1870 och samma år bytte han det tyska namnet Ludwig mot det ungerska Lajos och antar som pseudonym efternamnet Abafi. Sedan företagsamheten stannat av, ägnade han sig från 1890 åt entomologin. Han skrev antomologiska artiklar i  Budapest Museums Természetrajzi Füzetek och deltog som redaktör och författare i Fauna Regni Hungariae. Hans huvudverk, Magyarország lepkéi (Ungerns fjärilar),1907, blev omåttligt populär och kom att påverka flera generationer av ungerska entomologer. Abafi avled 19 juni 1909 i Budapest.

William de Alwis (1842-1916)

Ceylonesisk entomolog och konstnär. Tillsammans med brodern George (data okända!) har William presenterat ett bestående bidrag till kunskapen om Lepidoptera på Ceylon. Fadern, Haramanis de Alwis Seneviratne (1892-1894)  var en botanisk illustratör som arbetat vid Botaniska trädgården i Kalutara 1818-1822 och i Peradenyia 1822-1861. Han hade illustrerat mer än 2.000 växter. William utsågs till att efterträda sin far som botanisk konstnär. G H K Thwaites, chef för Botaniska trädgården i Peradeniya mellan 1849 och 1880, var imponerad av bröderna Alwis teckningar. Även W H Gregory, dåvarande guvernör på Ceylon, uppskattade illustrationerna och rekommenderade att man borde även avbilda öns fjärilar. Twaites fångade själv åtskilliga exemplar och såg till att de blev avmålade. Avbildningarna blev utmärkta och användes av många författare för att visa den ceylonesiska faunan, exempelvis George Morrison Reid Henry och L G O Woodhouse. De Alwis ritningar kan numera beskådas i Natural History Museum, London. 

Engelsk entomolog, taxonom. Föddes i Guilford, England,  men flyttade som ung till Brisbane i Australien. Hade genuint intresse för Lepidoptera redan som ung pojke. Publicerade artiklar om fjärilar 1974-1992 och beskrev bl a den stora saturniden Coscinocera hercules. Utgav också the Synonymical Catalogue of Butterflies of Australia 1891. Queensland Museum köpte slutligen hans samlingar och bibliotek.

Son till Ivan Karlovich  Sievers d 1867, vilken var sekreterare åt storhertig Romanov.

 (Jan) Leder (1843-1921)

Delägare i företaget Reitter & Leder. Entomolog.

Charles Obertür (1845-1924)
Fransk entomolog med specialintresse Lepidoptera. Son till François-Charles Oberthür. Obrethür namngav 42 nya släkten av nattfjärilar.

Henry John Elwes (1846-1922)

Entomolog. Engelsman.

Charles Lionel Augustus de Nicéville (1852-1901)

Engelsk entomolog och taxonom, född i Bristol. Av ädel hugenottfamilj, fadern var läkare.

Curator vid Indiska Museet i Calcutta.
Han utbildades vid St John's College i Hurst Pier Point nära Brighton. Lämnade England för Indien 1870 och de Nicéville blev kontorist vid Government Office (Calcutta Small Cause Court), och från 1881 ägnade han hela sin fritid åt entomologin. Hans samarbetade med flera entomologer verksamma i Indien vid denna tidpunkt, dock speciellt med Henry John Elwes, Taylor, Wood-Mason, Martin och Marshall. Han genomförde flera resor till Sikkim. 1887 besökte han Baltistan-glaciärerna tillsammans med John Henry Leech. Ansenliga samlingar gjordes och resultaten redovisades i bl a  Journal of Royal Asiatic Society of Bengal (1881, 1882, 1883 and 1885) och  Gazetteer of Sikhim (1890). G A Gammie och de Nicéville registrerar över 631 arter fjärilar i Sikkim, men då är en del arter från de angränsande områdena Darjeeling, Buxa och Bhutan inräknade.  

1899 var ett år av hungersnöd i Indien och sammanföll med utnämningen av George Nathaniel Curson till Vicekung. Bl a utnämner denne en imperiemykolog, en imperiebotaniker och en imperieentomolog. Den sistnämnda uppgiften tillföll de Nicéville. De Nicéville specialiserade sig på Sydasiens fjärilar och utgav tre volymer om fjärilar i Indien, Pakistan, Burma och Sri Lanka. Han var korresponderande ledamot av Zoological Society of London och Fellow of the Entomological Society. De Nicéville drabbades av malaria och avled 3 december 1901 i Calcutta.

---

René Oberthür (1852-1949)

Entomolog med specialintresse Coleoptera.

---

Otto Fyodorovich Herz (1852-1905) Arbetade med Staudinger. Flyttade till Ryssland och fick anställning som preparerare vid Kejserliga Vetenskapsakademin. Senare erbjuden att sköta Romanovs samlingar. Deltog i flera expeditioner i det centrala Lena-systemet, vinterresa från Jakutsk till Kamtjatka 1890. Ingående är hans studier av områdena i Vitim–  och Vilyui- sänkorna. Noterade samband mellan arterna i N Ryssland och Alaska. Kom tillbaka till Ryssland via San Francisco och New York, varför denna hans resa blev en världsomsegling. 1901-1902 befinner sig Herz åter i Sibirien, denna gång för att gräva ut en infrusen mammut. Han tar tillfället i akt och gör lepidopterologiska insamlingar. I hans publikationer presenteras många nyheter från östra Sibirien.  Herz samlingar finns    förvarade i  St Petersburg.

---

Nikolai Aleksandrovich Chlorodkowsky (1858-1921 Född i Irkutsk. Studier och verksamhet i St Petersburg. En mycket bred utbildning inom många vetenskapliga områden. Djupa kunskaper i Fysik, Matematikoch Språk. Litterärt bevandrad, även i den utländsk litteratur. Sedan ungdomen intresserad av entomologi avlade han en briljant disputation avhandlande genitalia av Lepidoptera. Chlorodkowskys entusiasm smittade av sig och han bildade skola för åtskilliga unga briljanta entomologer som A A Silantiev(1868-1918), E N Pawlowsky (1884-1965),G G Jacobson(1871-1928), Y N Kuznetzov (1873-1948), B N Schwanwitsch(1889-1957), G Y Bey-Bienko(1903-1971), A S Danilewsky (1911-1969), N F Meyer(1889-1946), I V Kozhantshikov(1904-1958) etc.

Charles Théodore Blachier (1859-1915) Entomolog, verksam i Genève. Yrke: språklärare.

Sir Frederick John Jackson (1860-1929) Entomolog. Specialitet: afrikanska Rhopalocera.

Sir George Francis Hampson (1860-1936)

Brittisk entomolog. Född 14 januari 1860. Studerade vid Charterhouse School och Exeter College, Oxford. Flyttade till Indien för att bli teodlare i Nilgiri Hills nära Madras. Hans intresse för fjäriar vaknade nu. Återkommen till England arbetade han som frivillig vid Natural History Museum och skriver The Lepidoptera of the Nilgiri District (1891) och The Lepidoptera Heterocera of Ceylon (1893) som delar 8 och  9 av Illustrations of Typical Specimens of Lepidoptera Heterocera of the British Museum. Därpå påbörjade han arbetet med The Fauna of British India, Moths (4 vols 1892-1896). Han fick anställning som assitent vid museet 1895 och sedan han upphöjts till baron, blev han befordrad till acting Assistant Keeper år 1901 och fortsatte sitt arbete med Catalogue of the Lepidoptera Phalaenae in the British Museum (15 vols, 1898-1920), samt en katalog över Lepidoptera Phalaenae i British Museum (15 Volymer, 1898-1920).

Hampson gifte sig 1 juni 1893 med  Minnie Frances Clark-Kennedy och fick med henne tre barn. Han avled 15 oktober 1936.

Grigorii Efimovich  Grum-Grshimailo (1860-1936)  Född i St Petersburg. Ägnade sig först åt studier på Krim. Taxonom. Arbetade under prof M N Bogdanov vid St Petersburgs Museum. Framstående lepidoptereolog, upptäcktsresande, geograf och etnolog.Samlade in material - och artbestämde - från många expeditioner i Centralasien samt donerade tillika en stordel av den egna samlingen till museet. Bosätter sig några år in på 80-talet nära Saratov.  I Sarepta träffar han tysken Rückbeil, som organiserade jättelika expeditioner till de centrala delarna i Asien. Detta väckte drömmar hos Grum-Grshimailo att utforska okända områden där. Drömmarna gick i uppfyllelse och bara på expeditionen till Pamir påträffades 30 nya arter av lepidoptera. Grum-Grshimailo valdes till fullvärdig medlem av Geografiska Sällskapet och dekorerades med silvermedalj. Efter varje expedition publicerade Grum-Grshimailo sina upptäckter inklusive den mest berömda expeditionen som företogs 1889-1890 till östra Tien Shan, Nan Shan och västra Kina. Efter en konflikt med Romanov svalnade markant Grum-Grshimailos intresse för entomologin.  Man tror sig finna orsaken i att Romanov krävde alltför stora tributer för sina satsningar på Grum-Grshimailos expeditioner. Entomologkollegor ger honom ändå omdömet att vara en generös och godhjärtad människa som gärna utbytte både material och erfarenheter med sina gelikar. I Grum-Grshimailos egen samling återfanns material av bl a Deckert, Elwes, Oberthür och Rothschild

Entomolog. Lepidoptera.   

Hans Ferdinand Emil Julius Stichel (1862-1936)

Tysk entomolog och taxonom.Specialitet : Lepidoptera.  Född i Wronki 16 februari 1862. Studerade som ung vid Königliche Realgymnasium. 1882 började han läsa filosofi vid Königliche Universität Friedrich-Wilhelm. Men sedan fadern dött 1883, var han tvungen att lämna studierna eftersom det ekonomiska underhållet försvann. Han började nu i stället en karriär inom tyska järnvägsväsendet, som han avslutade 1922 med att bli utnämnd till direktör på järnvägskontoret i Berlin.. Från 1892 använde han all sin fritid åt entomologiskt skriftställeri. Från 1912-1923 var han primus motor för Zeitschrift für wissenschaftliche Insektenbiologie and Neuen Beiträge zur systematischen Insektenkunde. Han författade även merc än ett hundra artiklar om insekter, huvudsakligen fjärilar. Stichel deltog också i utgivandet av Das Tierreich, Grossschmetterlinge der Erde, Nomenclator Animalium Generum and Subgenerum, Genera Insectorum and Catalogus Lepidopterum. Han var medlem i en rad olika entomologiska sällskap och blev 1927 hedersdoktor. Stichel avled 2 oktober 1936 i Berlin.

Friedrich Wilhelm Niepelt (1862-1936) 

Entomolog. Taxonom. Försäljer även material.

Leon Konstantinovich Krulikowsky (1864-1930)

Vida berömd rysk entomolog. Hans intresse började i tidig ungdom. Gjorde omfattande expeditioner till avlägsna platser inte minst till östra Sibirien. Krulikowskys samling finns i Universitetsmuseet i Kiev.

Lionel Walter Rothschild (1868-1937)

Brittisk  förmögen bankman och naturforskare. Zoolog, entomolog, taxonom. Utbildad vid Magdalene College, Cambridge. 1889 - 1908 arbetade han i familjeföretaget N M Rothschild & Sons i London. Efter att ha kommit i kontakt med Albert C. L. G. Günther föddes ett stort intresse för naturvetenskap. Hans specialintressen blev ornitologi och lepidopterologi. Han ledde eller bekostade ett flertal världsvida expeditioner, som kom att göra stora och epokgörande insatser. Nära sin hembygd Tring Park i Hertfordshire inrättade han ett enormt, privat,  zoologiskt museum i samhället Tring. Museet öppnades för allmänheten 1892. 1932 tvingades han sälja sin väldiga fågelsamling till USA:s Naturhistoriska museum, delvis på grund av en finansiell kris orsakad av utpressning av en okänd kvinna (!). Hans samling var en av de allra största i världen och 1936 donerade han resten till British Museum. "The Walter Rothschild Zoological Museum at Tring " är numera en speciell avdelning i den Naturhistoriska avdelningen. Walter Rothschild var politiskt liberal,  var MP från 1899-1910. Rothschild beskrivs som ett säreget original; han höll känguruer inhägnade i sin trädgård och ett spann av zebror drog hans vagn. Han hade även ett helt koppel hundar, som brukade dela måltiderna med honom..

Utdrag ur brev till vännen L Hugh Newman från Lord L W Rothschild angående olika underarter av Parnassius apollo i Skandinavien. Brevet är daterat Tring den 14 augusti 1935. Enligt brevets innehåll har Rotschild själv varit på plats och insamlat ett rikligt material.

James John Joicey (1871-1932)

Engelsk entomolog och taxonom. Var till en början en välbärgad man som sökte tävla med Walter Rothschild med att inrätta världens främsta orkidésamling.  Emellertid gick han i konkurs, som uppgick för den, med den tidens mått mätt,  gigantiska summan av 30.000 pund. Domaren fick honom att avstå från vidare orkidéinsamlingar. Joicey började nu i stället samla fjärilar och grundade Hill museum i sitt hem. Han köpte Henley Grose-Smiths samling 1910. Tre år senare förvärvade han Herbert Druces samling. Mellan 1913 och 1921 utökades museet med  Roland Trimens (1916), Robert Swinhoes (1916), C G Nurses (1919), Hamilton Druces (1919)och  Dognins (1921) samlingar. Han bekostade expaditioner åt Pratt-bröderna till Nya Guinea och T A Barns till Centralafrika. 1930 uppgick samlingarna  Hill museum till bortemot 380.000 exemplar. Joicey anställde som curator George Talbot, som hade som specialintresse Nya Guinea, Hainan-ön, Central- och Östafrika.  Joicey utgav fyra volymer av  Bulletin of the Hill Museum , 1931-1932. 

En katalog av typexemplar av dagfjärilar i Hill Museum publicerades av AG Gabriel 1932.

Emellertid gick Joicey i konkurs igen, denna gång på 300.000 pund varvid hans samlingar överlämnades åt Natural History Museum i London. Eftersom Natural History Museum i London förfogar över Joiceys, Oberthüers och Rothschilds samlingar, kan ingen samling i världen mäta sig med numerären i Natural History Museum.  Joicey avled 10 mars 1932 i Hill Witley.

Albert Stewart Meek jr (1871-1943) Brittisk fågelsamlare och entomolog. Född i London. Fadern handlade med naturalier. 1893 reste han till Australien och  vistades på George Barnards kreatursfarm Coomooboolaroo, som är den enda plats i Australien där den numera utdöda paradispapegojan har påträffats.Men det är mycket osäkert huruvida Meek någonsin själv sett fågeln ifråga. 1894 började han insamlingar av fåglar och insekter åt den världsberömde zoologen och naturforskaren Lionel Walter Rothschild (se dennes biografi på denna sida!), först i England och därpå i Australien. Senare utsträcktes hans insamlingsområden till Stillahavsområdet, främst Salomonöarna, Bougainville och Nya Guinea, där han som förste moderne vetenskapsman fick förmånen att studera det särenga fågellivet. 1904 reste han till Choiseul där han sköt sex av de sista exemplaren av Choiseuls tofsprydda duva (Microgoura meeki). Man gjorde expeditioner ett tjugotal år senare, dock utan att påträffa duvan. Man tror att de återstående duvorna dukat under för katter som införts till ön.  På grund av infödingarnas förskräckliga rykte som kannibaler, ledsagades han av en beväpnad eskort för att forsla fågelskinnen och  insamlat material till sitt skepp. Vid en expedition på Nya Guinea 1906 upptäckte han och sköt ner det första kända exemplaret av drottning Alexandras fågelvinge, Ornithoptera alexandrae. Bland dagfjärilar är honan av denna art den allra största med en spännvidd på bortemot 30 cm. Meeek ville kalla den nyupptäckta arten rothschildi efter sin store uppdragsgivare, men lord Walter Rothschild bestämde att fjärilen skulle bära drottning Alexandras namn eftersom drottning Victoria redan av Gray 1856 fått ge namn åt fjärilens nära, också nyligen upptäckt, släkting på Salomonöarna Troides victoriae. 1911 upptäckte Kenrick ytterligare en fågelvinge på Nya Guinea. Denna fick bära namn efter Rothschild, Troides rothschildi. Inordningen under släktet Troides modifierades senare till Ornithoptera Meeks samling  av fåglar och insekter tillhör de ett av de viktigaste bidragen till samlingarna i  Natural History Museum i London. En del material finns också i USA, i  American Museum of Natural History. Graphium meeki (nedan!), en stor, sällsynt, säreget grön- och svartmönstrad papilionid från Bougainville, dedikerades Meek av W Rotschild and K Jordan redan år 1901. Par av Graphium meeki W Rotschild & K Jordan 1901 (honan överst)  Photo © G Waldeck Choiseuls tofsprydda duva (Microgoura meeki Rothschild 1904) Bilden visar en hanne av Ornithoptera alexandrae, skjuten av Meek under expeditionen till Nya Guinea år 1906, året före Walter Rotschild namngav den magnifika fågelvingen. En del reparationer i vingarna kan antyda om spår efter hagelsvärmen. De stora fjärilarna höll till högt uppe i trädens toppar dit inga håvar nådde.  Men Meek kunde ändå  insförskaffa ett  ansenligt antal av den mäktiga insekten. Ibland gick kroppsdelar på djuren förlorade p g a insamlingssättet och vid ett tillfälle skjuter han ner en chimaera och tvingas konstatera att " I lost the body because of the wild nature of the country".  M a o kroppen slets av vid träffen och föll ner i den täta vegetationen utan att han hittade den. Exemplaret ovan, som under lång tid  förvarats i USA, är förhållandevis välbevarat.  Honan av denna art har den största spännviddden - med bortemot 30 cm - av samtliga jordens Rhopalocera (dagfjärilar). Meek påträffade också larver av alexandrae och hela livscykeln kunde snart kartläggas. Numera är Ornithoptera alexandrae en hotad art och dess framtid är ytterst oviss.  Det största hotet är förmodligen kalhuggning av regnskogen, ett dystert kapitel i hela den tropiska klimatzonen.                               Photo © G Waldeck.

Posttjänsteman och amatörentomolog med Indien som verksamhetsfält. Son till en domare, John Child Hannyngton, vilkenförst bodde i Madras, senare i Travancore. Frank sändes till Dublin, Irland, och fick sin skolning vid Trinity College. Genomgick sedan utbildning till posttjänsteman i Indien. Trädde i tjänst den 30 januari 1899 som Assistant Collector and Magistrate in South Arcot (nuvanande Tamil Nadu). Arbetsområdet omfattade Tirunelveli, Malabar, Madras och Ooty. 1912 utnämndes han till Commissioner of Coorg och innehade denna tjänst till 1918 då han flyttade till Bellary. Under tiden i Coorg publicerade han en artikel om fjärilar i Coorg i Journal of the Bombay Natural History Society. Han uppehöll tjänsten som Postmaster General of Bengal  och under denna tid sände han ut insamlare till Chumbi Valley. Han fann en ny parnassiusart, vilken han skickade till Avinov, som senare dedikerade fyndet till Hannyngton, Parnassius hannyngtoni Avinov 1916 (Se även Avinov!). Hannyngton gjorde även insamlingar av fjärilar i Kumaon. 1905 gifte han sig med Maisie, dotter till överste Forbes. Han var sedan 1908 medlem ab Bombay Natural Nistory Society och ingick i dess exekutivkommitté 1913. Hannyngton avled i Bombay 1919. Till  vänster:  två på 1990-talet nyfunna underarter av P hannyngtoni.  Photo © G Waldeck.

Tysk entomolog och insektshandlare i Berlin. Die palaearktischen Grossschmetterlinge und ihre Naturgeschichte. Band 1. Leipzig, Ernst Heyne (1892-1895), utgavs av Bartel tillsammans med Fritz Rühl.  

Lt Colonel Frederick Marshman Bailey (1882-1967)

Brittisk militär, forskningsresande, naturforskare och entomolog.

Under första världskriget tjänstgjorde Bailey på västfronten, där han sårades i en arm. Han ingick i den indiska expeditionskåren och var en av de urdutalande officerarna. När hans skottskada förvärrades var han tvungen att åka till England och hämtade sig då snabbt. Han återvände till krigsskådeplatsen och var med i slaget vid Gallipoli. Nu blev han skadad igen. 

Han återvände till Indien varifrån han var med om hisnande äventyr under olika omfattande recognosceringsresor i Himalayamassivet, Afghanistan och ända till Tasjkent. Ibland hade resorna rest politiska avsikter, ibland var det fråga om prospektering. Under alla resor gjorde Bailey naturhistoriska iakttagelser. En blå vallmo, som han funnit, kom att bära hans namn, Meconopsis baileyi.  Han var den förste att till England införa hundrasen Lhasa apso.

Engelsk entomolog och taxonom. Specialitet: Lepidoptera.
Talbot anställdes först av den förmögne fjärilsamlaren Herbert Adams, därpå av insektsförsäljaren W F M Rosenberg och blev slutligen curator vid Hill Museum, där Joiceys m fl samlingar förvarades. Tillsammans med Joicey publicerades entomologiska artiklar. Under första världskriget forskade han tillsammans med Authur Bacot vid Lister Institute i sjukdomar orsakade av löss, såsom skyttegravsfeber och tyfus. Efter Joiceys bortgång 1932, arbetade han för British Pest Infestation Division of the Ministry of Health.

Talbot författade 150 artiklar, många av dem var revisioner av  Bulletin of the Hill Museum samt volymerna Fauna of British India. Hans kanske mest kända arbete är Monograph on Delias och de tre Pieridae-delarna som ingick i verket Lepidopterum Catalogus utgiven av Wilhelm Junk.

Far till bröderna W. Jr och Georg. Entomologer och handelsmän. Dessa tre idkade mellan 1892 och 1914 en affärsrörelse där material inom företrädesvis Coleoptera och Lepidoptera salufördes. Materialet kom via stora expeditioner från stora delar av Asien, även från de mest svårtillgängliga och avlägsna delarna. Se f ö Grum-Grshimailo!

Andrei Nikolaevich Avinov (1884-1949) Mycket insatt i dåtida litteratur och museisamlingar. 1912 företar Avinov,  tillsammans med A G Jacobson och M S Mamaev,  en expedition från Kashmir  till Fergana via Ladakh, Rupsha, Karakorum och kinesiska Turkestan. Ca 20 nyupptäckta arter av lepidoptera presenterades och nya utbredningsområden för redan funna arter. Namnger bl. a. Parnassius  autocrator,  Parnassius boedromius hohlbecki, P boedromius candida, Parnassius charltonius vaporosus, Parnassius (Delphius) jacobsoni, Parnassius (Delphius) kiritschenkoi.  Insamlat material från dessa resor finns i St Petersburg. Efter oktoberrevolutionen 1917 emigrerar Avinov till USA där han fortsätter sitt arbete vid Carnegiemuseet. Fastän boende i USA vidmakthåller Avinov livet ut sitt intresse för de centrala delarna av Asien. Avinovs Afghanistansamling finns nu i Carnegiemuseet.

Rudolf van Eecke (1886-1975)   ' Entomolog från Nederländerna.Taxonom. Skolgång i Leiden.  1920 curator vid Rijksmuseum van Natuurlijke Historie. Huvudintresse: Lepidoptera. 1924 utger van Eecke en redogörelse öven en entomologisk expedition till Nya Guinea företagen juni - december 1920 ledd av holländaren Willem Cornelis van Heurn. En noggrann förteckning finns över expeditionens resultat. Av fjärilar insamlades inte mindre än 248 arter i varierande antal.  Bilden nedan t v är från en färgplansch i slutet av skriften föreställande en hanne av lycaeniden Hypochrysops gemma. .

Evgenii Eduardovich Miller (1887-1923) Från Moskva. Från ungdomen entomologisk insamling från Centrala Ryssland, senare Transkaukasien och Samara-regionen. Bytte gärna material med andra samlare och byggde på detta sätt upp en förnämlig samling.1911 reste han å yrkets vägnar till Kars-området, nu liggande inom Turkiets gränser. De mest omfattande insamlingarna gjordes kring Novo-Nikolaevka. Materialet tog honom flera år att gå igenom. Hans efterforskningar på fältet avbröts av Första världskriget. Miller fann många nya arter och hans samling finns nu i Moskva.

Hans Zerny (1887-1945) Entomolog. Specialiteter: Medelhavsregionen, Balkan och Östafrika.

Curt Eisner (1890-1981)

Tysk entomolog, taxonom. Specialitet: Parnassius. Parnassiusdelen av hans samlingar förvaras i Leiden medan hans Ornithoptera, Morphidae etc. finns i Museum für Naturkunde i Berlin.

Ernst Jünger (1895-1998)

Författare, naturforskare, entomolog. Född den 29 mars 1895 i Heidelberg. Började som krigsförfattare. Deltog i striderna på västfronten under Första världskriget. Stor kritiker av nazismen på 30-talet. En stor insektssamlare och forskare. Linnéentusiast.

Vladimir Nabokov (1899-1977) Född i St Petersburg. Författare, entomolog. Lämnar Ryssland i samband med revolutionen 1917. Bosätter sig i USA 1940. Professor i rysk litteratur vid Cornell University 1948-1959.

Födda på 1900-talet

Tysk entomolog och taxonom. Bedrev från 1925 affärsrörelse med insekter i Dresden-Blasewitz under firmanamnet Hermann Wernicke. Gjorde åtskilliga insamlingsresor. Sålunda besöktes bl a Rybatschihanvön 1933, Armenien 1934, Hindukush 1936, Iran och Afghanistan 1939. Utgav bl a Die Parnassier meiner Hindukush-Expedition 1936. 1948, efter andra världskriget, köpte han Staudinger/Bang-Haas-samlingen av Otto Bang-Haas änka. Speciella insaster gjorde Kotzsch inom de neotropiska och palearktiska sfärerna. Rester av Kotzschs samlingar finns i Museum Alexander Koenig i Bonn och Musum für Naturkunde i Berlin. Kotzsch avled i Dresden den 25 juli 1950. Till vänster en hona av Parnassius autocrator tagen av H & E Kotzsch mellan den 25 juli och den 10 augusti 1936 . Lokal: Chodja-Mahomed Geröllzone Hindukush 3800-4000m.                                                                                                                                          Photo © G Waldeck.

Sir Cyril Astley Clarke (1907-2000) 

Brittisk läkare, genetiker och lepidopterolog. Född 22 augusti 1907. Har utfört prisbelönta forskningsresultat ang Rh-immunisering av nyfödda, men har även utfört arbeten om fjärilars genetik och utveckling. 

Clarke besvarade en artikel av Philip Sheppard i en insektstidning ang en machaonfjärilpuppa, vilket blev startskottet till ett omfattande entomologiskt projekt. Man gjorde en nypptäckt av en koloni Callimorpha dominula, glansspinnaren, vid Wirral Way, West Kirby. Kolonin visade sig vara användbar för studier i genetik och förändringar inom populationen. Även efter sin pensionering fortsatte Clarke sina entomologiska forskningar. 

Clarke var sedan 1934 gift med Frieda (Feo), som avled 1998. De fick tre söner. Clarke själv dog 21 november år 2000.

John Smart (1907-1986)

Från Edinburgh. Entomolog.

Willi Hennig (1917-1976)

Tysk entomolog. Verksam i Berlin och Stuttgart. Systematiker vars teorier senare lanserades av svensken Lars Brundin.

Miguel Rafael Gómez Bustillo (1919-1985) Entomolog. Levde och verkade i Madrid, Spanien.

Dr Adolf Schulte (?)
Parnassiusexpert. Bosatt i Hannover. Resor i Centralasien. Del av samlingen finns i Königmuseet i Bonn. En annan del såldes till Japan vid Schultes frånfälle. Bytte gärna material med andra samlare Dr Schultes namnteckning 1996	Parnassius autocrator par, insamlat i Afghanistan              den 4 juli 1996 av dr Adolf Schulte. Photo © G Waldeck.	En  Parnassiusart, som upptäcktes år 1989  av Weiss och Michel,  har uppkallats efter dr Schulte, Parnassius schultei. Några  ytterligare underarter till denna art har sedan beskrivits, såsom t ex shibasakii.. Fotot visar ett par av shibasakii, som tagits i Yong La,  Tibet. Utbredningen av P schultei visas på denna sida. Det aktuella paret på fotot ingick en gång i dr Adolf Schultes egen samling. Photo © G Waldeck.

Yurii Petrovich Korshunov (1933-2002) Börjar ett entomologiskt projekt med Shtandel 1956 i Novosibirsk-regionen. Många intressanta observationer görs. Korshunovs första verk berör annars Rhopalocera på Krim, varpå hans entomologiska intresse riktas mot till Altai, Jenisej-dalgången, Khakassia,  Tuva, Kuznetsky Alatau, Bajkal-regionen och några andra platser i Sibirien. Korshunovs verksamhet har varit knuten till Biologiska Institutionen i Novosibirsk som tillförts undan för undan allt större entomologiskt material. Korshunov har kommit att framstå  som ledande entomolog i den Sibiriska delen av Ryssland. Efterföljarna är redan många. År 1972 presenterade Korshunov ett verk över Rhopalocera i  USSR – omfattande 690 arter, vilket väckte entusiasm i stora kretsar. Detta arbete utgavs på året hundra år efter Ershovs opus. En detaljerad biografi finns på denna sida på nätet http://www.lepidopterology.com/almanac/korsh.htm

A V A Kreuzberg (?)

Rysk entomolog, skall enligt många vara den främste inhemske experten på Parnassius. Utgåvor bl a Synonymic list of the available names of Parnassius. 1992

K F Seydykh (?) Biologilärare från Ukhta. Upprättar ett museum i sin skola. Tillsammans med sina elever åker man till Urals norra delar, Pechora-regionen och några andra platser. Man finner en uppseendeväckande fauna. Seydykh presenterar ett stort antal arktiska lepidoptera.

Ulf Eitschberger (f 1943) Entomolog. Född i Stettin.

Vladimir Paulus (f 1944)
	Parnassius huberi V Paulus 1999   Photo © G Waldeck.	Tjeckisk entomolog. Forskare och upptäcktsresande. Taxonom. Född den 4 okt 1944 i den slovakiska delen av dåvarande Tjeckoslovakien. Grundyrke: kemist. Började med entomologin 1975.  Fältstudier i Ungern, Bulgarien, Rumänien and Grekland. Arbetet utsträcktes 1984-1990 att omfatta Kazakhstan, Uzbekistan, Kirgizien and Tadzikhistan. Från 1990 har han varje år under sommarmånaderna företagit expeditioner till det inre av Kina/Tibet. Specialområden: Colias och Parnassius. Upptäcker 1999 norr om Lhasa i Tibet en ny parnassiusart, Parnassius huberi., vilken dedikeras reskamraten Kurt Huber.

Jean-Claude Weiss (f 1946)

Weiss under en expedition till Ladakh 1994      Photo © JC Weiss

Fransk lepidopterolog och taxonom. Född 31 juli 1946 i Amneville, Moselle, nordöstra Frankrike. Resor fr o m 1967 till de flesta europeiska länder, med undantag av Ungern och Albanien. Utomeuropeiska länder som besökts: Turkiet, Iran, Libanon, Syrien, Jordanien, Pakistan, Indien, Kina, Nordafrika, Peru, Karibien, Kenya, Centralafrika, Indonesien, Singapore, Sri Lanka, Kirghizien, Tadjikistan, Uzbekistan.  Författare till en rad böcker bl a om fjärilsfaunan i Lorraine, 4 uttömmande volymer om släktet Parnassius, fullbordade år 2005 enligt följande: Weiss, J.C., 1991. The Parnassiinae of the World. Part 1. Sciences Nat, Venette, France. p. 1-48. Weiss, J.C., 1992. The Parnassiinae of the World. Part 2. Sciences Nat, Venette, France. p. 49-136. Weiss, J.C., 1999. The Parnassiinae of the World. Part 3. Hillside Books, Canterbury, U.K., p. 137-236. Weiss, J.C., 2005. The Parnassiinae of the World. Part 4. Hillside Books, Canterbury, U.K., p. 237-400.

Stanislav Kocman (?]

Tjeckisk entomolog från Ostrava. Upptäcktsresande och taxonom. Ett flertal expeditioner till Kina och Tibet. Har beskrivit en lång rad nya underarter av bl a Tibets dagfjärilsfauna.

Wolfgang Eckweiler  (f 1954) Dr och tysk entomolog. Resor i Asien. Samling i Frankfurt.

Sergei Churkin   (f 1964) Parnassius davydovi S Churkin 2005 Rysk entomolog. Forskare. Taxonom. Född i Brjanskregionen, centrala Ryssland; studier och examina i entomologi vid Universitetet i Moskva. Utger det ryska magasinet "Helios". Intresserade sig först för flugor men övergår så småningom till Rhopalocera, dagfjärilar. En av författarna till monumentalverket V. Tuzovs "Guide to the butterflies of Russia and adjacent territories". Specialist på Östra Palearktiska regionen med specialintresse för Lycaenidae, Melitaea, Clossiana, Erebia och Paralasa. Har förmodligen en av Rysslands största samlingar av palearktisk Rhopalocera. På senare år intresse också för Parnassius. Ansvarig för ett sjuttiotal expeditioner till olika platser i de centrala och nordöstra delarna av Asien (omfattande Ryssland, Kirghizien, Mongoliet etc.). 2005 upptäcker Churkin en ny Parnassiusart - liknande loxias, men betydligt större - i Moldo-Too-bergen i Kirghizien. Det nya fyndet får namnet davydovi.

Copyright © 2008 Göran Waldeck   All rights reserved

Last updated December10, 2008