Linnés uppfattning om arten människa

(Homo sapiens Linnaeus)



Linné är den som givit arten människa ett vetenskapligt namn. Han inrangerar som synes männoskoarten i ordningen PRIMATER, herredjur. Schimpans  (Anthropopithecus troglodytes Linnaeus, senare Pan troglodytes) och orangutang (Simia satyrus Linnaeus, senare Pongo pygmaeus) var kända på Linnés tid (och namngivna av honom), dock inte gorillan, först uppdelad i två arter, låglandsgorilla (Gorilla gorilla Wyman) och bergsgorilla (Gorilla beringei Matschie). Senare betraktas gorillan som en enda art, uppdelad i tre underarter enligt följande:

1. Gorilla gorilla gorilla Wyman (västlig låglandsgorilla)

2. Gorilla gorilla graueri (östlig låglandsgorilla)

3. Gorilla gorilla beringei Matschie (bergsgorilla)

(Ett hos Linné förekommande begrepp, troglodyter, som bl a schimpansen fått ta del av, betraktas numera som en felläsning av grekiskans trogotai, med egentlig betydelse ett i antiken grottboende folk, som skall ha levat i trakterna av Etiopien. Min kommentar).


T h  följer en översättning ur Linnés beskrivning av arten MÄNNISKA (Homo sapiens Linnaeus) ur Systema Naturae X, 1758 nedan.

En del litteraturhänvisning (främst till Plinius d ä) och röriga invecklande anatomiska beskrivningar har av utrymmesskäl uteslutits, själva uppställningen och rubriker är intakta, allt enligt det latinska originalet. (Översättning: G Waldeck).

Systema Naturae, tionde upplagan

Däggdjur Herredjur. Människa.

I .HERREDJUR.

          Tänder de första översta fyra, parallella

          Kvinnobröst två

I  Människa känn Dig själv. (*)

Vis 1. Dagaktiv människa; varierande (olika) kultur (eg åkerbruk) lokal (t förekommande).

Vild   Förskräcklig (på latin, fyrfota på grekiska, begreppet här ger tvetydighet) stum, hårbeklädd.

           De unga litauiska björnarna 1661

           De unga vargarna från Hessen 1344.

           De unga övervintrande fåren (utegångsfåren???) Tulp obs IV:9

           De unga från Hannover

           Ynglingarna (från) Pyreneerna 1719

           Johannes Leodicensis.(=här gör Linné en rejäl litteraturhänvisning ur

           böcker som är oss obekanta)

Americanus 2. röd, kolerisk (d v s med ett häftigt temperament), rak.  Håret svart, rakt, tjockt, Näsorna vidöppna (breda), Ansiktet fräknigt.

           Haka i det närmaste skäggfri.

           Envis, munter, självständig.

           Målar sig smakfullt med röda ränder.

           Styrs av vanan.


(*) Att känna sig själv är den främsta visheten, och det har Solon    (Grekisk statsbyggare från 500 f Kr) sagt, vilkens skrift står i gyllene bokstäver över Dianas tempel, Adolf Fredriks museum. Nog om detta (Undrar verkligen om det stod latin över Diana-templet [i Efesos?] och inte grekiska ANTHROPOS GNOTHI SEAVTON = människa känn dig själv! Min kommentar.)


Europaeus B) vit, sangvinisk (uppsluppen), muskulös. Håret gulaktigt rikt flödande. Ögon blå. Karaktärslös, slug, uppfinnare. Kläder sig i åtsittande kläder. Styrs av sedvänjan.

Asiaticus G) gulaktig, melankolisk (tungsint), stel. Håret svartaktigt. Ögon mörka. Hård, högdragen, sniken. Kläder sig i lösa kläder. Styrs av inbillning.

Afericanus D) svart, flegmatisk ( trög), lös i hullet. Håret svart, krulligt (skruvat). Skinnet överallt mjukt som silke;  tillplattad näsa, uppsvällda läppar; kvinnorna har blygsel(flikar) bak, kvinnornas bröst ger rikligt med mjölk. Senfärdig, lat, försumlig. Smörjer in sig med fett. Styrs av godtycke.

Monstrosus (= vidunderlig, sällsam, udda form)

           e) enstaka (a) sällsynt (b, c)

            a) i Alper (bergstrakter) små, snabba, skygga  

                   I Patagonien stora sävliga.

           b) Entestiklade med mindre fertilitet: Hottentotter

             Utstyrda med försvagad bakkropp: Europaeus

            c) Med stor skalle och med konisk huvudform: Kineser

             Snedställd skalle intryckt längst fram (i pannan): Kanadensare

             Bor inom tropikerna frivilligt och gratis ; hopträngda på

             återstoden av jordens kontinent.

             ...................

Troglodyter 2. Nattaktiv människa.

           Skogsmänniskan Orangutang. Bont jav 84 s 84.

                       Kackerlacka. Kjep intin c 86 Dalin orat 5

            Lever (bor) i Etiopien och angränsande områden, på Java, Ambon, Ternate i grottor. Kropp vit. Upprätt gång (upprättgående). Något mindre än halva vår storlek. Vitt hår, krulligt. Ögon rundade, regnbågshinna och pupill guldfärgade. Täckande ögonlock framför med ett blinkande skinn (membran). Har sidoseende, nattaktiv. Livslängd 25 år. På dagen är den blind, (och) ligger då gömd. På natten när den ser, går den ut, (och) stjäl. Den alstrar fräsande ljud (el talar väsande) ; den tänker, den tror att jorden är skapad enkom för deras egen skull, ibland tror den sig bestämma över allt där ute, om man ska tro (upptäckts)resanden.

                      (*) Arten Troglodyter skiljer sig från människan, förd till denna (art)  trots all uppmärksamhet  den fått , men de knapphändiga kunskaper vi har fått måste ändå anses som opålitliga.

Afric  Krulligt hår, med vit färg, vilket jag har funnit vara mycket anmärkningsvärt, möjligen orsakat av olika växter, eller genom i     hönsavel, inte desto mindre är det något anmärkningvärt hos de vita maurerna (folk från Mauretanien) som övergått från svart till vitt.

Föradamiter  jag har inte nämnt om denna slags Troglodyter (nämnda) hos Plinius, emedan vi ju skulle vara de sista i skapelseverket.

            Den besvansade ludna människa. Maupert. Epist.(=brev)7 Kiöp it 79 Bont   av 85 an Aldr, digit 249 ?

          Om invånarna på den antarktiska kontinenten vet vi så litet,   och just därför kan jag inte bestämma huruvida de skall föras till den mänskliga rasen eller till aporna. Det är anmärkningsvärt, att man använder sig av elden, och grillar kött, man slukar också köttet rått i stora mängder enligt (upptäckts-) resandes vittnesmål.


Åter till Carl (Carolus) von Linné

Copyright © 2007 Göran Waldeck   All rights reserved

Last updated Nov 29, 2007